Franska forskare har visat tydliga effekter på hästars inställning till rykt – och till den som ryktar – beroende på hur rykten görs. Självklart kanske? Ja, men den metod som fick tummen ner var den som vi hästfolk oftast använder oss av.
MEST LÄSTA FORSKNINGSKOLLEN 2020 – PLATS TVÅ:
Vi återpublicerar den här artikeln då den var andra mest lästa under 2020.
Text: Sara Bref
Arkivfoto: Adobe Stock
Forskarna studerade två grupper av hästar, totalt 27 stycken, som ryktades på två olika sätt. Ena gruppen fick försiktig rykt, där de borstades och kliades på de områden som hästen verkade uppskatta mest. Personen använde både sina händer och ryktborstar, samt anpassade tiden den ryktade på en viss kroppsdel – och hur hårt – efter hur hästen reagerade.
Den andra gruppen, kallad "standard", ryktades enligt ett system som är vanligt att använda sig av och som ofta lärs ut i många böcker och på ridskolor. Där följde man systemet utan att ta särskilt mycket hänsyn till hästens reaktioner under rykten.
Alltid samma ordning
Forskarna hade gjort förberedande studier på 69 ekipage, för att se hur det var vanligast att hästarna blev ryktade. Både vad gäller rörelserna, vilken typ av borste och hur hårt borsten användes. Sedan sammanställde man detta för att utforma rykten av hästarna i standardgruppen. Standardrykten började alltid på vänster sida och gjordes i ordningen hals, huvud, bog, rygg, flank, mage, bakdel och sist benen. Allt med tre olika borstar.
I studien mätte forskarna fysiologiska parametrar, som kortisol och hjärtfrekvens, och hur de varierade. Allt för att se om det fysiologiskt mätbara var kopplat till hur hästen ryktades. De mätte även ansiktsuttryck och vissa specifika beteenden.
Mätbär mimik användbart
Hästars ansiktsuttryck har genom forskning seglat upp som ett bra, objektivt sätt att utläsa hur hästen mår och hur den upplever en situation. Hästägare känner säkert igen fenomenet, man tycker sig kunna avläsa ganska bra hur hästen reagerar på saker genom att titta på ansiktsuttrycket. Men det är alltså även såpass tydligt mätbart att det går att använda i studier.
Till en början använde man ansiktsuttryck mest för att studera smärta eller rädsla, men nu tittar man mer och mer på möjligheten att även mäta positiva känslor hos olika arter genom ansiktsuttryck. Exempelvis har forskare i en studie lyckats mäta indikatorer på positiva känslor i ansiktsuttrycket hos råttor som blev kittlade.
Kommunicerar visuellt
Hästar har en komplex ansiktsmuskulatur, som gör att de kan variera sitt ansiktsuttryck i ganska hög grad jämfört med många andra arter. Det är egentligen inte konstigt alls eftersom hästar litar förhållandevis mycket till visuella signaler i sin kommunikation med varandra.
Likaväl som det finns mest forskning kring ansiktsuttryck och negativa känslor så finns det mest forskning kring hur kroppen reagerar fysiskt på någonting negativt. Man mäter stress, smärta och andra negativa känslor genom exempelvis kortisol eller hjärtfrekvens. Men det är inte lika enkelt att mäta fysiologiskt när hästen upplever något positivt.
Illustration ur rapporten, klicka på bilden för att se den större.
Skillnaden syntes tydligt
Hästarna i de två grupperna i den franska studien ryktades totalt under samma tid och på samma kroppsdelar, men på väldigt olika sätt. När grupperna hade ryktats elva dagar à tio minuter enligt respektive metod såg forskarna tydliga skillnader i beteenden hos grupperna.
Flytta undan, dra ihop mage eller rygg samt hota eller bita var vanligast i standardgruppen. Medan kontakt, uppmuntra kontakt och försök att klia personen nästan enbart syntes i försiktiggruppen.
Mönstret återupprepades när det gällde ansiktsuttryck, de flesta parametrarna skilde sig mellan grupperna. Hästarna i standardgruppen hade ofta hög nacke, man kunde se ögonvita och hopdragna läppar. Medan nacken mellanhögt, ögonen halvt slutna, läppar sträckta framåt och i rörelse sågs hos försiktiggruppen. Man såg däremot inga skillnader alls i kortisol, hjärtfrekvens eller dess variation mellan grupperna.
Kvarstod efter ett år
När forskarna testade att lite snabbt rykta samma hästar efter ett år, och nu fick samtliga individer oavsett grupp samma behandling, var det just i ansiktsuttrycken man fortfarande kunde mäta skillnader mellan grupperna. Forskarna kunde se samma typ av ansiktsuttryck som indikerade negativa känslor hos standardgruppen och positiva hos försiktiggruppen, trots att de nu alltså ryktades på samma sätt. Hästarna i standardgruppen hade även nu oftare hopdragna läppar och vidöppna ögon.
Förutom att det är intressant eftersom det visar att de fortfarande har olika upplevelse av situationen efter ett år, så visar detta också att ansiktsuttryck är en mycket känslig metod för att mäta just det här.
”Den här studien visar i vilken utsträckning ryktrutiner, som kan verka oskyldiga, har långvariga effekter på hästens generella välbefinnande och relationen mellan häst och människa. Därför ger den här studien en grund för att främja respektfulla och säkra metoder för djurvälfärd inom fältet, baserade på noggranna observationer av beteenden och ansiktsuttryck”, skriver forskarna i sin slutsats.
Referens:
Lansade, L., Nowak, R., Lainé, A-L., Leterrier, C., Bonneau, C., Parias, C. & Bertin, A. 2018. Facial expression and oxytocin as possible markers of positive emotions in horses. Scientific Reports, volume 8, Article number: 14680 (2018).
Läs den vetenskapliga artikeln
Denna hästen har hittat hagens djupaste vattenpöl. Och tvekar inte att ta sig ett "härligt" lerbad.. Pax för att inte borsta den hästen!
Här svarar Nina Bengtsson på hur man lär en hopphäst, som vid minsta antydan av varvbyte även byter galopp, att gå i förvänd galopp.
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Nordsteds Förlag och Storytel ger senare i år ut Sophie Jahn bok om uppväxten på "Hästgården". Där en idyllisk fasad dolde våld och övergrepp.
Berättar om uppväxten i sin fars våld samt om kampen för gården och djuren
Team Equus for Hope är en välgörenhetsorganisation full med ridande medlemmar. I vår drar föreningen igång en cup där alla får vara med.
"Vill göra något där många kan vara med och det är enkelt att delta"
Hon har storsatsat som hoppryttare – trots att hon har sju hål i luftstrupen. My Lagerberg berättar om svårigheterna och kärleken till hästarna.
Flera operationer och isolerad i USA: ”Hästarna har varit min drivkraft”
Det kom in massor av bidrag när Norra Skånes fjordhästförening ordnade en digital maskerad. Träffa Pippi, Luigi, Snögubben och Dartanjang.
Stort bildspel: "Det enda som begränsade var den egna fantasin"
Att hitta var problemet sitter när en häst är diffust halt kan vara svårt. Kajsa funderar också på begreppet smärtminne – har hästar det eller inte?
"Det är nedärvt i generna att hästen behöver kunna springa fort och se frisk ut"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
För sjätte gången kommer Christina Sääfs minnesstipendium att delas ut till en unghästutbildare. Det delas ut under Billdal Horse Show i slutet av mars.
2019 fick Jüri Sokolovski stipendiet – pausades 2020 på grund av pandemin
På lördagsmorgonen hittades en häst nedkyld i ett dike i Kungälvs kommun. Innan räddningstjänsten hann fram hade hästen kunnat ta sig upp.
Det är nästan mer regel än undantag att hästar trippar runt vid uppsittning. Och experterna är ense om orsaken, vi ryttare är för inkonsekventa.
På onsdag den 20 januari öppnar anmälan till de första tävlingarna efter tävlingsstoppet på grund av pandemin, som äger rum från och med vecka 4.
Tävlingar bland annat på Strömsholm, Lund och på Grevagården.
Här delar Annika Strömberg med sig att ett smart tips för alla er som inte har satt snösulor på era hästar. Snabbt, enkelt och klampfritt blir resultatet.
Se klippen där Annika delar med sig av sitt smarta tips för snöfria hovar
Radiodokumentären ”Hästgården” handlar om sexuella övergrepp vid ett ridcenter där en man sedan dömdes. Nu berättar mannens dotter sin historia.
Se klipp och länk till programmet – berättelsen ska även bli tv-serie i TV4
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Lars Panzar, ordförande i Ronneby ryttarförening, säger till Hippson att man backar vad gäller tolkningen av den nya pandemilagen.
"Vi har backat, från och med i dag gäller åter två ekipage i ridhuset åt gången"
För tionde året delas stipendiet "Årets uppfödare" ut av Agria i samarbete med SWB. Vinnaren får ett stipendium om 30 000 kronor.
Mikael Theorén, Agria: "Vi vill bidra till att lyfta goda exempel på hållbar hästavel"
Det fanns ett världscupkval kvar inför den planerade finalen i Göteborg. Men nu ställer även Leipzig in sina tävlingar i mars på grund av pandemin.
Sidvärtsrörelser är lösgörande för hästen och hjälper dessutom ryttaren att få koll på sina ytterhjälper. För Lina Dolk är skänkelvikning en favorit.
Lina Dolk: "Blir en tydlig avstämning som visar vad man behöver öva på"
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!