Text: Sara Bref
Arkivfoto: Adobe Stock
  
Forskarna studerade två grupper av hästar, totalt 27 stycken, som ryktades på två olika sätt. Ena gruppen fick försiktig rykt, där de borstades och kliades på de områden som hästen verkade uppskatta mest. Personen använde både sina händer och ryktborstar, samt anpassade tiden den ryktade på en viss kroppsdel – och hur hårt – efter hur hästen reagerade.
Den andra gruppen, kallad "standard", ryktades enligt ett system som är vanligt att använda sig av och som ofta lärs ut i många böcker och på ridskolor. Där följde man systemet utan att ta särskilt mycket hänsyn till hästens reaktioner under rykten.
  
Alltid samma ordning
Forskarna hade gjort förberedande studier på 69 ekipage, för att se hur det var vanligast att hästarna blev ryktade. Både vad gäller rörelserna, vilken typ av borste och hur hårt borsten användes. Sedan sammanställde man detta för att utforma rykten av hästarna i standardgruppen. Standardrykten började alltid på vänster sida och gjordes i ordningen hals, huvud, bog, rygg, flank, mage, bakdel och sist benen. Allt med tre olika borstar.
I studien mätte forskarna fysiologiska parametrar, som kortisol och hjärtfrekvens, och hur de varierade. Allt för att se om det fysiologiskt mätbara var kopplat till hur hästen ryktades. De mätte även ansiktsuttryck och vissa specifika beteenden.
  
Mätbär mimik användbart
Hästars ansiktsuttryck har genom forskning seglat upp som ett bra, objektivt sätt att utläsa hur hästen mår och hur den upplever en situation. Hästägare känner säkert igen fenomenet, man tycker sig kunna avläsa ganska bra hur hästen reagerar på saker genom att titta på ansiktsuttrycket. Men det är alltså även såpass tydligt mätbart att det går att använda i studier.
Till en början använde man ansiktsuttryck mest för att studera smärta eller rädsla, men nu tittar man mer och mer på möjligheten att även mäta positiva känslor hos olika arter genom ansiktsuttryck. Exempelvis har forskare i en studie lyckats mäta indikatorer på positiva känslor i ansiktsuttrycket hos råttor som blev kittlade.
  
Kommunicerar visuellt
Hästar har en komplex ansiktsmuskulatur, som gör att de kan variera sitt ansiktsuttryck i ganska hög grad jämfört med många andra arter. Det är egentligen inte konstigt alls eftersom hästar litar förhållandevis mycket till visuella signaler i sin kommunikation med varandra.
Likaväl som det finns mest forskning kring ansiktsuttryck och negativa känslor så finns det mest forskning kring hur kroppen reagerar fysiskt på någonting negativt. Man mäter stress, smärta och andra negativa känslor genom exempelvis kortisol eller hjärtfrekvens. Men det är inte lika enkelt att mäta fysiologiskt när hästen upplever något positivt.
  

Illustration ur rapporten, klicka på bilden för att se den större.
  
Skillnaden syntes tydligt
Hästarna i de två grupperna i den franska studien ryktades totalt under samma tid och på samma kroppsdelar, men på väldigt olika sätt. När grupperna hade ryktats elva dagar à tio minuter enligt respektive metod såg forskarna tydliga skillnader i beteenden hos grupperna.
Flytta undan, dra ihop mage eller rygg samt hota eller bita var vanligast i standardgruppen. Medan kontakt, uppmuntra kontakt och försök att klia personen nästan enbart syntes i försiktiggruppen.
 Mönstret återupprepades när det gällde ansiktsuttryck, de flesta parametrarna skilde sig mellan grupperna. Hästarna i standardgruppen hade ofta hög nacke, man kunde se ögonvita och hopdragna läppar. Medan nacken mellanhögt, ögonen halvt slutna, läppar sträckta framåt och i rörelse sågs hos försiktiggruppen. Man såg däremot inga skillnader alls i kortisol, hjärtfrekvens eller dess variation mellan grupperna.
  
Kvarstod efter ett år
När forskarna testade att lite snabbt rykta samma hästar efter ett år, och nu fick samtliga individer oavsett grupp samma behandling, var det just i ansiktsuttrycken man fortfarande kunde mäta skillnader mellan grupperna. Forskarna kunde se samma typ av ansiktsuttryck som indikerade negativa känslor hos standardgruppen och positiva hos försiktiggruppen, trots att de nu alltså ryktades på samma sätt. Hästarna i standardgruppen hade även nu oftare hopdragna läppar och vidöppna ögon.
Förutom att det är intressant eftersom det visar att de fortfarande har olika upplevelse av situationen efter ett år, så visar detta också att ansiktsuttryck är en mycket känslig metod för att mäta just det här.
”Den här studien visar i vilken utsträckning ryktrutiner, som kan verka oskyldiga, har långvariga effekter på hästens generella välbefinnande och relationen mellan häst och människa. Därför ger den här studien en grund för att främja respektfulla och säkra metoder för djurvälfärd inom fältet, baserade på noggranna observationer av beteenden och ansiktsuttryck”, skriver forskarna i sin slutsats.

Referens:
Lansade, L., Nowak, R., Lainé, A-L., Leterrier, C., Bonneau, C., Parias, C. & Bertin, A. 2018. Facial expression and oxytocin as possible markers of positive emotions in horses. Scientific Reports, volume 8, Article number: 14680 (2018).
Läs den vetenskapliga artikeln

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se