Text: Sara Bref
Arkivfoto: Adobe Stock
 
En av förklaringarna är att influensaviruset som smittar hästar förändras, precis som det virus som ger oss människor influensa. Så det gäller att hålla koll på vilka stammar som är aktuella just den här säsongen.
    
Vaccin uppdateras ständigt
I Sverige vaccineras numera i princip alla hästar mot hästinfluensa, men sjukdomen drabbar i vissa fall även hästar som är vaccinerade. Ofta beror det då på att den aktuella subtypen av viruset inte fanns med i det vaccin som hästen har fått. Precis som när det gäller influensavaccin för oss människor gäller det att övervaka hur viruset förändras för att veta att årets vaccin fungerar mot den eller de virusstammar som dominerar just nu.
En grupp internationella experter sköter kontrollen av vilka stammar och subtyper av viruset som dominerar varje säsong. De ger rekommendationer om vilka som ska ingå i vaccinet – baserat på årliga data från genetiska tester, antikroppar och övervakning av sjukdomens utbredning.
Stammen H3N8 hittades första gången 1963 och den har orsakat stora utbrott runt om i världen sedan dess. Bland annat med ett intervall på runt tio år i Storbritannien. H3N8 har utvecklats åt olika håll i olika världsdelar. Nu är två subtyper som utvecklades i Florida de som cirkulerar mest. Om en häst som är vaccinerad smittas av ett virus från en annan subtyp kan vaccinet göra att symtomen mildras, men hästen kan trots det sprida viruset vidare i hög utsträckning.
  
Kan utvecklas via fåglar
Viruset som orsakar hästinfluensa kommer från början från vilda fåglar. Det är ett problem eftersom vildfåglarna utgör en reservoar som hästinfluensa kan återutvecklas från. Detta hände till exempel i Kina 1989 då ett stort antal hästar insjuknade, och en femtedel av dem dog, på grund av ett nytt sorts hästinfluensavirus som var närmare släkt med fågelvirus än den vanliga hästinfluensan.
På grund av risken för nya mutationer av viruset hos fåglar skulle det vara mycket svårt att helt utrota hästinfluensa, ens om alla hästar vaccinerades noggrant. Man har ändå lyckats göra det i Australien en gång. De hade inte hästinfluensa i landet men fick in smittan 2007, vilket fick allvarliga följder eftersom hästarna inte hade träffat på viruset innan. Efter ett kraftfullt smittskyddsarbete lyckades man utrota smittan igen.
    
Hur ofta är optimalt?
Vissa studier har indikerat att man får ett bättre skydd om man vaccinerar två gånger per år i stället för en, men det finns också indikationer på att “övervaccinering” faktiskt kan minska skyddet. Så det är inte ”ju oftare desto bättre” som gäller.
Trots att hästinfluensa finns över hela världen och har varit känd så länge finns det fortfarande kunskapsluckor i hur man på bästa sätt kan hålla smittan nere. Bland annat kring exakt hur föl och de antikroppar de får från råmjölken påverkas av vaccination.
Frågan uppkommer ibland om man borde vaccinera alla hästar mot hästinfluensa två gånger per år. SVA:s allmänna rekommendation är att unghästar upp till fyra år ska få en ny dos var sjätte månad, efter att de har grundvaccinerats. Hästar som tävlas internationellt vaccineras också var sjätte månad.
Den som ska importera en häst bör se till att hästen är grundvaccinerad innan den påbörjar sin resa, det är vanligt att utbrotten i Sverige kommer med en hästtransport från utlandet.
    
Oklart hur många som smittas
Under 2007/2008 var det ett stort utbrott av hästinfluensa i Sverige, med 123 inrapporterade fall. Man vet däremot inte hur många hästar som smittades eftersom bara den första insjuknade hästen i varje stall anmäls. År 2011 var det också ett lite större utbrott av hästinfluensa i Sverige. Då hittade forskarna två olika subtyper – en som verkade ha kommit med en ovaccinerad häst som transporterats från Spanien via Nederländerna och en annan som man spårade till ett svenskt travstuteri.
Unghästar från stuteriet transporterades upp längs Norrlandskusten och smittan hann spridas till många hästar. Det visade sig att just den aktuella subtypen som kom från stuteriet påvisades för första gången i Sverige. Den spreds snabbt mellan stall och även vaccinerade hästar blev sjuka av den, eftersom den här typen av viruset inte fanns med i de vaccin som användes i Sverige då.
 
Smittskyddsarbete är A och O
Man lyckades aldrig ta reda på hur den nya subtypen hade tagit sig in i landet, men troligtvis kom den med en importerad häst. Detta då stuteriet hade många internationella kontakter och just den här subtypen är den vanligaste i bland annat USA.
Utbrottet varade i tre veckor, men under den tiden fick bland annat travbanor stänga för att försöka hindra spridningen av smittan. Spridningen av den subtypen av viruset som kom från Spanien lyckades man däremot hejda, det blev inte något mer fall där. Troligen på grund av noggrant smittskyddsarbete i stallet dit den insjuknade hästen kom.

Referenser:
Back, H., Treiberg Berndtsson, L., Gröndahl, G., Ståhl, K., Pringle, J. & Zohari, S. 2016. The first reported Florida clade 1 virus in the Nordic countries, isolated from a Swedish outbreak of equine influenza in 2011. Veterinary Microbiology, vol. 184, s. 1-6, ISSN 0378-1135, https://doi.org/10.1016/j.vetmic.2015.12.010.
 
Daly,  J.M. & Murcia, P.R. 2018. Strategic implementation of vaccines for control of equine influenza. Equine Veterinary Journal, vol. 50, s. 153–154.
    
Rash, A., Morton, R., Woodward, A., Maes, O., McCauley, J., Bryant, N. & Elton, D. 2017. Evolution and Divergence of H3N8 Equine Influenza Viruses Circulating in the United Kingdom from 2013 to 2015. Pathogens, 6(1), 6; doi:10.3390/pathogens6010006
  
SVA: https://www.sva.se/djurhalsa/hast/infektionssjukdomar-hast/hastinfluensa

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se