Alla är vi väl överens om att det är viktigt med balans och kroppsmedvetenhet för att bli en god ryttare. Nu har några forskare har gett sig in i detta snåriga område för att se HUR viktigt det egentligen är.
Text: Sara Slottner
Foto: Louise Videlyck
Ett brittiskt forskarlag hade som mål att undersöka hur ett träningsprogram designat för ryttare påverkade ryttarens position till häst, samt skänkelns längd i sadeln. Nitton studenter fick under åtta veckor följa träningsprogrammet utarbetat av Eckart Meyners, som var tänkt att öka kroppskontrollen och förbättra sitsen. Forskarna satte markörer på axel, höft och häl - och mätte på det sättet bland annat den lodräta sitsen.
Fyra veckor in i träningsprogrammet hade alla fått en förbättrad position till häst och även en längre skänkel. Studiens svaghet är dock att det inte fanns någon kontrollgrupp. Så det går inte helt säkert att säga att studenterna inte skulle ha förbättrat sin sits även utan träningsprogrammet.
Proffs mindre beroende av synintryck
Franska forskare undersökte hur ryttaren förlitar sig på synen för att hålla kroppen i balans. De mätte huvudets rörelser hos 25 ryttare; 12 professionella och 13 som red på regional nivå. Bland annat fick ryttarna rida i en simulator där forskarna kunde skapa en likvärdig miljö och ändra på ljuset. Ryttarna fick galoppera i simulatorn - både med full syn, i totalt mörker och med stroboskopljus.
De professionella ryttarna hade en stabilare huvudposition i galopp och den påverkades mindre av ändrade ljusförhållanden, jämfört med de mindre erfarna ryttarna. Eftersom ryttare och häst till stor del kommunicerar med andra sinnen än synen skulle specifik träning inom det området kanske kunna förbättra ridningen och interaktionen med hästen, menar forskarna.
Ryttare har bra balans!
På Strömsholm används tryckmätningsvojlock för att få objektiva data om ryttarens sits. Några studenter på hippologprogrammet använde vojlocken för att mäta ryttarens balans. Sex ryttare fick genomföra ett balanstest på marken och blev sedan bedömda till häst.
Resultatet blev inte som väntat - fem av de sex ryttarna fick toppresultat på balanstestet. Tanken var att mäta skillnader mellan ryttarnas balans för att jämföra med resultaten till häst. Ett så högt och jämnt resultat var därför inte bra för studien, och det fanns bara ett svagt samband mellan resultaten på balanstestet och resultaten från en ridlärares bedömning. Studenterna funderar i sin diskussion över om testet, som använts i flera icke-hästrelaterade studier, helt enkelt var för lätt för ryttarna.
Det fanns däremot klara skillnader mellan hur mycket ryttarna förflyttade sin tyngdpunkt i sadeln, både framåt/bakåt och åt sidorna. Den tyngsta ryttaren hade minst förflyttning och den lättaste mest, vilket skulle kunna bero på att det behövs mindre rörelse från hästen för att flytta en lättare person.
Referenser:
Olivier, A., Faugloire, E., Biaul, S., Lejeune, L. & Isableu, B. 2012. Proprioceptive sensitivity and stability of the head: characteristic of expert horse riders. Proceedings of the 8th International Equitation Science Conference, Edinburgh, s. 103.
Boden, E. & Randle, H. 2012. The effects of an 8 week rider specific fitness regime on rider position and leg length whilst mounted. Proceedings of the 8th International Equitation Science Conference, Edinburgh, s. 102.
Erixon, J. & Karlsson, E. 2011. En jämförelse av ryttarens balans på marken, till häst samt enligt ridlärarens bedömning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Hippologenheten. Examensarbete 405.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Jana: ”Blir mörkrädd när man vill begränsa yttrandefriheten”
Om nervositet: "Fokusera på saker man själv kan kontrollera"
Till HorseNews.se
Hemma hos Angelica Augustsson, sadelskola och hästköpen som gick snett. Plus den matiga Guiden med övningar, experttips, inspiration och kunskap.
Läs mer och beställ fraktfritt
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
