Text: Sara Slottner
Foto: Ida Röök
  
I en studie som publicerades i somras redovisade forskarna resultatet av 60 intervjuer med ryttare i de båda länderna. Ryttarna befann sig på olika nivåer och fick svara på frågor om varför de red och hur de påverkas av ridningen och kontakten med hästen.
Forskarna identifierade olika nivåer av samexistens i sina analyser av intervjusvaren. Det handlar om att de båda arterna, människa och häst, gradvis anpassar sig till varandra. Forskarna går till och med så långt som att säga att arterna domesticerar varandra genom att umgås. Med andra ord blir vi alltså lite ”tamare”, sett ur hästens perspektiv, allt eftersom våra hästar påverkar oss.
  
Ett möte som förändrar
Forskarna beskriver hur häst och människa möts, och förändras som ett resultat av det mötet. I en häst-människa-relation som har nått det här stadiet av samexistens utvecklas parterna så att de passar ihop bättre, både mentalt och fysiskt.
Forskarna kunde fastställa att ryttarna lärde sig att kommunicera och agera så att just deras häst skulle förstå dem så bra som möjligt – och vice versa.
I en tidigare studie har man sett att vissa ryttare identifierar sig med sina hästar och ser dem som en förlängning av dem själva. I den här samexistensen, som forskarna hittat, går relationen djupare och ryttarna ser på sin häst på ett annat sätt.
– De ser hästar som olika personligheter. Både i meningen att hästar har olika individuella personligheter och att de har en annan personlighet än dem själva, människorna. Ryttarna ser inte sina hästar som en passiv spegel av sig själva, säger den norska forskaren Anita Maurstad från universitetet i Tromsø till tidningen The Horse.
  
Samexistens tar tid
Hon pratar om samspelet natur-kultur och menar att i det här fallet kan man inte titta på naturen och kulturen separat. De påverkar varandra så mycket att de måste ses som en helhet, både ur människans och hästens perspektiv. Anita Maurstad poängterar också att den här typen av relation bara kan utvecklas över tid.
Det kan verka självklart men den här typen av subtila signaler, sinnesstämningar och känslor är svåra att fånga vetenskapligt. Det är lättare att mäta sekunder, kilon eller centimeter av något.
  
    
Referens:
Maurstad, A., Davis, D. & Cowles, S. 2013. Co-being and intra-action in horse–human relationships: a multi-species ethnography of be(com)ing human and be(com)ing horse. Social Anthropology, vol. 21, s. 322–335. doi: 10.1111/1469-8676.12029 

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar - i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se