Hästhantering
Publicerad: 2006-03-22Brunst är helt naturligt - men upplevs
som besvärligt av många stoägare
Ylva Hedberg är veterinär och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på varför vissa ston blir besvärliga vid brunst och vad man eventuellt kan göra åt det.
- Det man aldrig får glömma bort är att brunst är ett naturligt beteende hos hästen. Men det behövs mer forskning kring brunst och brunstrelaterade problem, säger hon.
Ston visar att de är brunstiga genom att lyfta på svansen, blinka med vulvan, skvätta urin och genom att ställa sig i brunstställning. Olika ston kan visa brunst väldigt olika, och ston har en naturligt lång brunst. På våra breddgrader är de flesta stona brunstiga under perioden april till september. Under vintern är stoets äggstockar normalt inaktiva.
- En medelbrunst pågår i sex och en halv dag. Därefter följer en lutealfas på cirka 15 dagar innan nästa brunst. En normal brunstcykel varierar mellan 19 och 24 dagar i längd, berättar Ylva.
Oregelbundna brunster
Under övergångperioden mellan den inaktiva tiden och brunstsäsongen, till exempel under vårvintern, visar många ston långa och oregelbundna brunster. Det finns även vissa ston som visar brunst året om, även om de inte har ägglossning. Det är vanligare bland förädlade raser.
- En orsak till att vissa ston får förkortade brunstcykler och väldigt frekventa brunster kan vara livmoderinfektion. Ston med förlängd lutealfas kan till exempel ha en skadad livmoderslemhinna. Så det kan finnas anledning att låta undersöka sitt sto om hon har ett avvikande brunstbeteende, säger Ylva.
Från "tyst brunst" till starka symptom
Det är helt normalt att brunstens intensitet varierar mellan olika individer. Vissa ston har en "tyst brunst" och visar nästan inga symptom alls.
- Det kan till exempel vara fallet om stoet har ett föl vid sidan, är ranglåg, dräktig, senil eller lider av kromosomrubbningar, förklarar Ylva.
Sedan finns det motsatsen, det vill säga ston som visar väldigt starka brunstsymptom. Det kan i vissa fall ha sjukliga orsaker, såsom äggstockstumör, infektion i urinvägarna eller ryggont.
- Men oftast hittar man inga sjukdomar eller onormala fynd hos dessa ston, säger Ylva.
Studerat nymfomani hos ston
Hon har själv forskat på starka brunster hos ston, vilket forskarna brukar kalla för nymfomani.
- Men det finns ingen klar definition av nymfomani hos häst, det kan vara allt från kraftiga och långa brunster till ändrat beteende runt brunstcykeln, förklarar Ylva.
"Nymfomani hos ston" är sedan 2002 ett projekt vid institutionen för kliniska vetenskaper på SLU.
Tidigare enkäter till stoägare har visat att ganska många ston ha problem runt brunsten, men väldigt få ston diagnostiseras på klinik. Under en tioårsperiod har till exempel bara tre fall av "nymfomani" registrerats på SLU:s hästklinik i Uppsala. Detta trots att det årligen söktes dispens för hormonbehandling, på grund av besvärliga brunster, för hela 200 travston när sådan dispens fortfarande var möjlig att få.
Olika typer av symptom
Under perioden 2001-2003 gjordes enkätundersökningar bland stoägare vars hästar, enligt ägarna själva, visade starka brunstsymptom. Symtomen kunde vara allt från frekventa svanslyft och ovilja att gå framåt till att de bockade vid ridning eller tryckte sig mot skötaren. Många uppgav att symptomen kom före eller under brunsten. Andra menade att stoet alltid visade symptom, några hade endast problem på tävling och andra ston uppgavs bli bättre när de diade sina föl.
Sedan togs tio av stona in för observation på klinik. Tyvärr var tre av dem ohanterbara och fick skickas hem (ett sto avlivades på stoägarens begäran då hon var farlig att hantera).
- Ett av de sju kvarvarande stona visade kraftiga symptom. Ett sto hade normala symptom men kontinuerliga sådana. Ett sto slog med bakdelen i väggen och pep. Två visade faktiskt "tyst brunst" och två hade vad vi kunde se normala symptom, berättar Ylva.
Miljön spelar roll
Det är dock svårt att dra slutsatser utifrån de observerade stona eftersom de inte befann sig på hemmaplan. I Ylvas forskargrupp tror man nämligen att miljön är en viktig faktor när det gäller stons brunster. Man vet att vissa ston ökar brunstintensiteten när de till exempel flyttas till nya stall eller åker på tävling.
Har man ett sto som brunstar väldigt kraftigt kan det alltså finnas en poäng med att flytta henne till en lugnare miljö för att se om det hjälper.
- Men det man ska göra allra först om man upplever att ens sto har problem är en noggrann klinisk undersökning. Undersök henne gynekologiskt, låt veterinären titta på urinvägarna, rygg och rörelseapparat och se över hennes tänder. På så sätt kan du utesluta andra orsaker innan du definierar problemen som just brunstproblem, säger Ylva.
Hormonbehandling är en metod
Finns det då några sätt att dämpa starka brunstsymptom på?
Man kan behandla ston men gulkroppshormon (progesteron) vilket hämmar brunstbeteendet. Då finns det dels en långtidsverkande variant (4-6 månader) som injiceras och en korttidsverkande sort som ges dagligen i fodret.
- Men kruxet är att de här hormonbehandlingarna är dopingklassade. De får alltså inte ges till tävlingshästar, förklarar Ylva.
Fram till 1998 kunde travston som tävlades få dispens för hormonbehandling, om de hade problem med starka brunster. Undersökningar som gjordes då visade att hormonerna hade god effekt på 85 procent av stona. Dock drabbades hälften av stona av återfall mellan en och fem månader efter injiceringen.
- Med ridhästar kan man internationellt få dispens för korttidsverkande gulkroppshormon. För travhästar är det ett års karens på det långtidsverkande och 14 dagar på det korttidsverkande preparatet, berättar Ylva.
Oetiska behandlingsformer
Utomlands används andra, mer eller mindre etiska, sätt att lindra brunstsymptom på. Ett sätt är att lägga in plast- eller glaskulor i livmodern och på så sätt försöka efterlikna dräktighet.
- Det rekommenderas inte. Kulorna kan orsaka skador i livmodern och STC tillåter inte att de används på travston i Sverige, säger Ylva.
En annan metod som föreslagits är att betäcka stoet och sedan klämma fosterblåsan, det vill säga framkalla en abort, tre veckor senare. Då visar inte stoet brunst på två till tre månader.
- Att klämma fosterblåsor är oetiskt, det tar vi bestämt avstånd från i Sverige, säger Ylva.
Dåligt med forskning kring örter
En ganska vanlig metod, även i Sverige, är att ge ston olika örtpreparat.
- Det är framför allt munkpeppar man ger till ston. Det finns inga vetenskapliga studier på munkpeppars inverkan på stobrunst, men det har gjort studier på kvinnor med PMS. Där verkar örten ha en verkan, berättar Ylva.
Hon poängterar att det behövs mer forskning för att kunna säga om örten är verksam på häst eller inte. Vill en hästägare ändå testa munkpeppar ger hon rådet att kolla på innehållsförteckningen så att det i första hand är just munkpeppar i preparatet. Ibland innehåller naturmedel även en mängd andra örter.
Söker nya metoder
Ylva Hedberg har själv gjort ett inledande försök med att undersöka binjuren på hästen, som man tror har inverkan på brunsten. Men dessa försök är än så länge bara experimentella.
Hon har även inlett försök kring om man skulle kunna förlänga lutealfasen hos stona genom att orsaka ägglossning mellan brunsterna. Visserligen visade tre av fyra behandlade ston inte brunst på två eller tre månader. Men det finns en del svagheter med metoden som gör att den måste utredas ytterligare.
- Det behövs som sagt mycket mera forskning eftersom det finns så många negativa konsekvenser med de metoder som finns idag, avslutar hon.
Ylva Hedberg.
- Glöm inte att brunst är ett naturligt beteende hos stoet.
- Uteslut andra orsaker till oönskat beteende innan du kopplar det till brunsten.
- Se över hästens miljö. Kanske behöver hon få det lite lugnare?
- Om du uteslutit andra orsaker kan du prova att ge stoet korttidsverkande hormonpreparat under en kort tid. Om det inte ger någon verkan kan du troligtvis utesluta att stoets beteende har med brunst att göra. Men tänk på att preparatet ger en viss tävlingskarens!
Vissa ston upplevs som griniga i brusttider.
Ston med föl vid sidan kan visa "tyst brunst", vilket betyder att de knappt har några symptom alls.
HÄST 2006
Artikeln är ett referat från Ylva Hedbergs föreläsning under kunskapsmässan Häst 2006 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se/
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Nyanser bygger register i hästens gång
Att kunna korta och länga hästens steg är grunden till samling. Men Liane Wachtmeister menar att vi ofta nöter på i samma tempo.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!