Hästhantering
Publicerad: 2006-03-16Hållbarhet & prestation, del 1:
Så ser hästens fysiska förutsättningar ut
Går det över huvud taget att träna hästen för hållbarhet och prestation samtidigt, eller är de två motsatser som inte går att förena?
Veterinär Lars Roepstorffs svar på den frågan är att det naturligtvis går - bara man vet vad man håller på med. Under en uppskattad föreläsning på Häst 2006 förklarade han lite av hemligheten bakom hur man når målet.
Foto: Emma Rost & Anki Yngve
Lars Roepstorff forskar på SLU och är säkert känd för många hästmänniskor för sin forskning om hästryggar tillsammans med Chris Johnston. Han har även forskat mycket på hästens hållbarhet och prestation och menar alltså att det visst går att träna för båda delarna. Framför allt menar Lars Roepstorff att det handlar om att ha kunskaper om hästens biomekanik och vad träning gör med olika delar av hästen.
Stora krafter i rörelse
När en travhäst går i maxfart, det vill säga 50 kilometer i timmen, så tar den två steg per sekund. Det gäller även galopphästar som går i sin maxfart. Både i den vertikala isättningen och under hovuppbromsningen är det stora krafter i rörelse. Bland annat bromsas hovens rörelse upp från 70 kilometer i timmen till noll och hela stödvävnaden ska ta hand om den kraften.
- Det är inte konstigt att vi får problem, säger Lars Roepstorff.
De inre faktorerna för både prestation och hållbarhet är:
1. Fysiska som cirkulationsorgan, muskulatur och stödvävnad
2. Nervkonstitution – den mentala biten
3. Karaktär
Aveln på häst ger de genetiska förutsättningarna för hållbarhet och prestation.
De yttre faktorerna är sådant som:
• Fysisk träning
• Hälso- och sjukvård
• Miljön som hästen vistas i
• Den mentala träningen
• Utfodring
• Skötsel
• Uppfödning
- Vi måste ha en uppfattning och kunskap om allt det här, säger Lars Roepstorff.
Ingen träningseffekt på senor
Att det går att påverka hästens muskelmassa och kondition med träning vet säkert de allra flesta. Men det finns en rad föreställningar om att man också kan träna senor och ligament.
- Hästens senor och ligament går att träna medan hästen är ung, senare i livet finns det ingen träningseffekt, säger Lars Roepstorff.
Det viktiga är i stället att inte utsätta hästen för tillfälliga överansträngningar för att undvika skador. Senskador är i allra högsta grad beroende av hur hästen är tränad i övrigt. Om muskeln som fäster in i en sena blir trött så blir det också en högre belastning på senan. När muskeln blir trött ökar värmen i senan och till slut går cellerna sönder centralt och man får en blödning.
Skelettet omsätts ständigt
Senor, ligament, brosk och skelett är det som utgör hästens stödvävnad. Gemensamt för dem är att genomblödningen är väldigt liten eller så gott som obefintlig. Det är också därför stödvävnad svarar långsamt eller inte alls på träning. Skelettet kan man dock påverka med träning, men man måste vara medveten om att det tar lång tid.
- Tillväxten börjar redan i livmodern och pågår upp till sex års ålder. Skelettet omsätts ständigt och det styrs av mekanisk stress, det vill säga träning. Om man utsätter kroppen för belastning så tränar man den, förklarar Lars.
Han tycker att det är synd att vi hästmänniskor så ofta ser på belastning och stress som något enbart negativt, att det skadar hästen. Men utan belastning och lite stress så får vi ingen träning.
- Det finns de som säger att en häst bara har ett visst antal språng i kroppen, men det är bullshit! Vi måste utsätta kroppen för belastning och stress, men det gäller att förstå balansen, säger Lars.
Tillväxtzoner sluter sig pö om pö
Något som är viktigt att ha koll på när det gäller skelettets utveckling är vid vilka tidpunkter i hästens liv de olika tillväxtzonerna sluter sig.
- Vi har sett exempel på hästar som är åtta år där kotkropparna i ryggkotpelaren inte slutit sig!
Lars fortsätter:
- De olika tidpunkterna betyder inte att man inte kan träna unga hästar. Benen behöver belastning i det vi ska använda hästen till så att vi får en anpassning till vad den ska tåla.
Tidpunkter för tillväxtzonernas slutning:
Kotben ~ 6 månader
Kronben 6-12 månader
Skenan 8-18 månader
Övre delen av benet 24-36 månader
Ryggkotpelaren 6 år
Hållbarhet kräver mängdträning
Han fastställer också att hållbarhetsträning kräver mängd, men låg intensitet. Något som kanske ställer till det för dagens begåvade sporthästar. De får helt enkelt inte tillräckligt med mängdträning innan de ska ut och prestera, vilket också kan förklara varför de mest begåvade unghästarna på championaten senare försvinner och sällan når världseliten som "vuxna".
- Aveln har lyckats! Vi har begåvade hästar som vill arbeta. På en månad kan vi idag få en häst att gå från sadeltämjd till att hoppa 1.20! Det hade vi inte klarat med en Lansiär-häst för 25 år sedan, säger Lars Roepstorff och skrattar.
Lansiär-hästen hade förmodligen behövt en stor mängd hopp på lägre höjd, något som automatiskt hade stärkt hållbarheten.
- Vi måste tänka på hållbarhetsträning på ett annat sätt idag, säger Lars.
En annan del i stödvävnaden är brosket, som i hög grad är färdigt vid födseln. Brosket tillsammans med ledvätskan fungerar både smörjande och dämpande och brosket går att påverka upp till två års ålder. Det viktiga är att det blir lagom med träning.
Hjärta och lungor svarar snabbt
Hästens cirkulations- och respirationsorgan, det vill säga hjärta och lungor, svarar ganska snabbt på träning genom hela livet. Men vad få kanske vet är att den absoluta maxkapaciteten bestäms tidigt i livet. - Hästar är exceptionella atleter! I vila har de en puls på 25-40 slag per minut, men när de anstränger sig kan de gå upp i en maxpuls på 204-240 slag per minut. Och de pumpar runt sin totala blodvolym på ungefär åtta sekunder, säger Lars Roepstorff.
Hästar kan dessutom bloddopa sig på naturlig väg genom att de sparar röda blodkroppar i mjälten. De frisätts sedan vid stress eller hård arbete.
Lungorna har en kapacitet på 80 liter per minut och varje minut tar hästen mellan åtta och fjorton andetag.
Olika typer av muskler
Hästens muskler delas in i tre muskelgrupper:
I = Aeroba och långsamma muskler (aerob betyder att muskeln kräver syre för att kunna arbeta).
IIa = Aeroba och snabba muskler
IIb = Anaeroba muskler som är snabba under bildande av mjölksyra (anaerob betyder att muskeln klarar av att arbeta utan syre en kortare period).
Sammansättningen av de olika muskeltyperna varierar mellan olika raser och sammansättningen kan påverkas av arbete. Vid submaximal aktivitet, det vill säga träning strax under maxnivån, omvandlas till exempel IIb till IIa. Vilken sammansättning som är bäst beror på vad vi vill ha ut av hästen.
Intressant är också att hästar behåller sin muskelkapacitet i upp till sju veckor i vila!
I nästa del tar vi upp skademekanismerna och hur man ska träna för att få en hållbar häst som presterar bra.
Anki Yngve
redaktion@hippson.seLars Roepstorff.
En tävlingshäst ska inte bara prestera bra. Den måste också hålla.
Senor och ligament går bara att träna medan hästen är ung. Därefter gäller det att stärka musklerna och undvika överansträngning.
En häst växer ända tills den är cirka sex år gammal.
Vilken muskelsammansättning som är bäst beror på vad vi vill använda hästen till.
Artikeln är ett referat från Lars Roepstorffs föreläsning under kunskapsmässan Häst 2006 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se/
Svenskarna bäst – även i dag
Det var en tuff runda i dagens 1,60-klass i Riyadh. Efter en dramatisk omhoppning stod det klart att Henrik och King Edward var bäst, även i dag.
Ny tv-serie ska locka unga till ridsporten
Hur blir man egentligen landslagsryttare, hur kommer man bäst upp på en häst och hur fungerar det när hästar ska få nya skor? Det är något som tas upp i nya SVT-serien Lilla Ridskolan som drar igång på lördag
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Följ med när Eamon visar sin hästhantering
Under gårdagen höll Eamon Hickey en clinic på Flyinge där han tränade tre för honom helt nya hästar på olika nivåer. Se vår film från kvällen!
Nya utmaningar väntar i kvällens deltävling
Henrik och Peder imponerade i den inledande deltävlingen av världscupsfinalen. Ikväll väntas ytterligare en klass och ekipagen är i toppform.
Så mycket är topphästarna värda
Royne Zetterman, hästhandlaren och före detta landslagsryttaren, diskuterar topphästarnas värde och försäljningspriser med SVT Sport.
"Någon hade velat ge mellan 150-200 miljoner för att få den hästen"
Sökandet efter hästen Luna fortsätter
För snart två månader sedan försvann Luna från hagen som ligger norr om Norrtälje. Lunas ägare Anna Westerlund berättar om sökandet.
Resan hem från tävling blev en mardröm
På motorvägen hem exploderade däcket på lastbilen och det började brinna – med fem hästar lastade.
”Jag fick panik och skrek till 112 att de skulle komma med allt de hade”
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Två spännande hingstar på svensk mark
Den ena är en modern son till legendariska Casall och den andra är en exceptionell tävlingsindivid efter lika legendariska Comme il Faut.
"Om jag skulle betäcka hade dessa hingstar varit med på min lista"
Finalen i Riyadh – Det händer idag torsdag
I dags är det dags för hoppryttarna att rida andra delen av världscupfinalen. Här är allt du behöver veta inför kvällens klass.
Ingvar fann jobbet på Flyinge i en stolsficka
Ingvar Fredricson valde bort jobbet på Gotland för sina söners skull. Inte visste han då att det skulle leda till hans framtid på Flyinge där han blev kvar i många år.
"Jag bläddrade i tidningen och såg en annons, det jobbet ska jag ha"
Drömstart för svenskarna i Riyadh
Henrik och Peder är etta och tvåa efter den första delen av världscupsfinalen. Ekipagen tar med sig 35 och 33 poäng inför morgondagen.
Peder Fredricsons väg till världscupfinalen
Fallet på Stockholm stadion förra sommaren, och det missade EM:et till följd av fallet, fick Peder Fredricson att satsa på världscupen.
Oklarheter kring dödsfall på ridklubb
I fredags hittades en död kropp i en stallbyggnad tillhörande en ridklubb i Småland. Polisen inleder en förundersökning om misstänkt mord.
"Vi är givetvis chockade över att det har hänt i vår lilla by"
Topplacering för Patrik Kittel i Riyadh
Det blev en andraplats för Patrik Kittel med Touchdown när Grand Prix avgjordes. Segern gick till Charlotte Fry – och nu väntar küruppladdning.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Omdiskuterad mediebevakning i Riyadh
Världscupfinalen har länge varit ett orosmoln på grund av bristande hänsyn till mänskliga rättigheter. Flera medier väljer att bojkotta rapportering.
SVT: "Vårt uppdrag är att sända sport och bevaka idrottsevenemang"
Världscupekipagen fick känna på arenan
Tisdagen gavs de finalklara ekipagen möjlighet att rida inne på tävlingsarenan. Dressyren familiarization följdes av en träningshoppning.
Hippsons fotograf Tomas Holcbecher följde träningarna – se bildspelet
Skyddsjakt på vargen som dödade hästar
I början på april dödades två minishetlandsponnyer av varg i en hage i Norrtälje kommun. Länsstyrelsen har nu beslutat om skyddsjakt på vargen.
Tränaren Erika förespråkar bettlös ridning
För Erika Hargitai Jonsson handlar ridning inte bara om att rida. Det handlar om att skapa en koppling och förståelse för sin fyrbenta kompis.
"Utan bett lär man sig kommunicera med hästen på ett nytt sätt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!