Hästhantering
Publicerad: 2006-03-16Hållbarhet & prestation, del 1:
Så ser hästens fysiska förutsättningar ut
Går det över huvud taget att träna hästen för hållbarhet och prestation samtidigt, eller är de två motsatser som inte går att förena?
Veterinär Lars Roepstorffs svar på den frågan är att det naturligtvis går - bara man vet vad man håller på med. Under en uppskattad föreläsning på Häst 2006 förklarade han lite av hemligheten bakom hur man når målet.
Foto: Emma Rost & Anki Yngve
Lars Roepstorff forskar på SLU och är säkert känd för många hästmänniskor för sin forskning om hästryggar tillsammans med Chris Johnston. Han har även forskat mycket på hästens hållbarhet och prestation och menar alltså att det visst går att träna för båda delarna. Framför allt menar Lars Roepstorff att det handlar om att ha kunskaper om hästens biomekanik och vad träning gör med olika delar av hästen.
Stora krafter i rörelse
När en travhäst går i maxfart, det vill säga 50 kilometer i timmen, så tar den två steg per sekund. Det gäller även galopphästar som går i sin maxfart. Både i den vertikala isättningen och under hovuppbromsningen är det stora krafter i rörelse. Bland annat bromsas hovens rörelse upp från 70 kilometer i timmen till noll och hela stödvävnaden ska ta hand om den kraften.
- Det är inte konstigt att vi får problem, säger Lars Roepstorff.
De inre faktorerna för både prestation och hållbarhet är:
1. Fysiska som cirkulationsorgan, muskulatur och stödvävnad
2. Nervkonstitution – den mentala biten
3. Karaktär
Aveln på häst ger de genetiska förutsättningarna för hållbarhet och prestation.
De yttre faktorerna är sådant som:
• Fysisk träning
• Hälso- och sjukvård
• Miljön som hästen vistas i
• Den mentala träningen
• Utfodring
• Skötsel
• Uppfödning
- Vi måste ha en uppfattning och kunskap om allt det här, säger Lars Roepstorff.
Ingen träningseffekt på senor
Att det går att påverka hästens muskelmassa och kondition med träning vet säkert de allra flesta. Men det finns en rad föreställningar om att man också kan träna senor och ligament.
- Hästens senor och ligament går att träna medan hästen är ung, senare i livet finns det ingen träningseffekt, säger Lars Roepstorff.
Det viktiga är i stället att inte utsätta hästen för tillfälliga överansträngningar för att undvika skador. Senskador är i allra högsta grad beroende av hur hästen är tränad i övrigt. Om muskeln som fäster in i en sena blir trött så blir det också en högre belastning på senan. När muskeln blir trött ökar värmen i senan och till slut går cellerna sönder centralt och man får en blödning.
Skelettet omsätts ständigt
Senor, ligament, brosk och skelett är det som utgör hästens stödvävnad. Gemensamt för dem är att genomblödningen är väldigt liten eller så gott som obefintlig. Det är också därför stödvävnad svarar långsamt eller inte alls på träning. Skelettet kan man dock påverka med träning, men man måste vara medveten om att det tar lång tid.
- Tillväxten börjar redan i livmodern och pågår upp till sex års ålder. Skelettet omsätts ständigt och det styrs av mekanisk stress, det vill säga träning. Om man utsätter kroppen för belastning så tränar man den, förklarar Lars.
Han tycker att det är synd att vi hästmänniskor så ofta ser på belastning och stress som något enbart negativt, att det skadar hästen. Men utan belastning och lite stress så får vi ingen träning.
- Det finns de som säger att en häst bara har ett visst antal språng i kroppen, men det är bullshit! Vi måste utsätta kroppen för belastning och stress, men det gäller att förstå balansen, säger Lars.
Tillväxtzoner sluter sig pö om pö
Något som är viktigt att ha koll på när det gäller skelettets utveckling är vid vilka tidpunkter i hästens liv de olika tillväxtzonerna sluter sig.
- Vi har sett exempel på hästar som är åtta år där kotkropparna i ryggkotpelaren inte slutit sig!
Lars fortsätter:
- De olika tidpunkterna betyder inte att man inte kan träna unga hästar. Benen behöver belastning i det vi ska använda hästen till så att vi får en anpassning till vad den ska tåla.
Tidpunkter för tillväxtzonernas slutning:
Kotben ~ 6 månader
Kronben 6-12 månader
Skenan 8-18 månader
Övre delen av benet 24-36 månader
Ryggkotpelaren 6 år
Hållbarhet kräver mängdträning
Han fastställer också att hållbarhetsträning kräver mängd, men låg intensitet. Något som kanske ställer till det för dagens begåvade sporthästar. De får helt enkelt inte tillräckligt med mängdträning innan de ska ut och prestera, vilket också kan förklara varför de mest begåvade unghästarna på championaten senare försvinner och sällan når världseliten som "vuxna".
- Aveln har lyckats! Vi har begåvade hästar som vill arbeta. På en månad kan vi idag få en häst att gå från sadeltämjd till att hoppa 1.20! Det hade vi inte klarat med en Lansiär-häst för 25 år sedan, säger Lars Roepstorff och skrattar.
Lansiär-hästen hade förmodligen behövt en stor mängd hopp på lägre höjd, något som automatiskt hade stärkt hållbarheten.
- Vi måste tänka på hållbarhetsträning på ett annat sätt idag, säger Lars.
En annan del i stödvävnaden är brosket, som i hög grad är färdigt vid födseln. Brosket tillsammans med ledvätskan fungerar både smörjande och dämpande och brosket går att påverka upp till två års ålder. Det viktiga är att det blir lagom med träning.
Hjärta och lungor svarar snabbt
Hästens cirkulations- och respirationsorgan, det vill säga hjärta och lungor, svarar ganska snabbt på träning genom hela livet. Men vad få kanske vet är att den absoluta maxkapaciteten bestäms tidigt i livet. - Hästar är exceptionella atleter! I vila har de en puls på 25-40 slag per minut, men när de anstränger sig kan de gå upp i en maxpuls på 204-240 slag per minut. Och de pumpar runt sin totala blodvolym på ungefär åtta sekunder, säger Lars Roepstorff.
Hästar kan dessutom bloddopa sig på naturlig väg genom att de sparar röda blodkroppar i mjälten. De frisätts sedan vid stress eller hård arbete.
Lungorna har en kapacitet på 80 liter per minut och varje minut tar hästen mellan åtta och fjorton andetag.
Olika typer av muskler
Hästens muskler delas in i tre muskelgrupper:
I = Aeroba och långsamma muskler (aerob betyder att muskeln kräver syre för att kunna arbeta).
IIa = Aeroba och snabba muskler
IIb = Anaeroba muskler som är snabba under bildande av mjölksyra (anaerob betyder att muskeln klarar av att arbeta utan syre en kortare period).
Sammansättningen av de olika muskeltyperna varierar mellan olika raser och sammansättningen kan påverkas av arbete. Vid submaximal aktivitet, det vill säga träning strax under maxnivån, omvandlas till exempel IIb till IIa. Vilken sammansättning som är bäst beror på vad vi vill ha ut av hästen.
Intressant är också att hästar behåller sin muskelkapacitet i upp till sju veckor i vila!
I nästa del tar vi upp skademekanismerna och hur man ska träna för att få en hållbar häst som presterar bra.
Anki Yngve
redaktion@hippson.seLars Roepstorff.
En tävlingshäst ska inte bara prestera bra. Den måste också hålla.
Senor och ligament går bara att träna medan hästen är ung. Därefter gäller det att stärka musklerna och undvika överansträngning.
En häst växer ända tills den är cirka sex år gammal.
Vilken muskelsammansättning som är bäst beror på vad vi vill använda hästen till.
Artikeln är ett referat från Lars Roepstorffs föreläsning under kunskapsmässan Häst 2006 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se/
Hästarna välkomnas hem från Riyadh
Hästarnas resa hem från Riyadh har kommit till sitt slut och de har landat på hemmaplan igen. Svenska ridsportförbundet delar bilder från resan.
Hästen gick ner i poolen: "Jag fick panik"
När Michaela kom hem från jobbet upptäckte hon att hennes häst ramlat ner poolen. Gunnel hade trampat igenom poolens plåttak och var fast.
"Brandmännen var som handlingsförlamade och förstod ingenting"
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!