Text: Emma Rost
Foto: Emma Rost och Shutterstock
 
Sommaren är härlig, om man bara slapp de förbannade flygfäna. Nu börjar perioden då insekterna kommer i mängder och det kan bli en riktig plåga för både hästar och människor. Förutom att insekterna är irriterande och betten från mygg, bromsar och liknande kan göra riktigt ont, kan de sprida sjukdomar och ge allergiska besvär.
Sommareksem på hästar beror exempelvis oftast på en allergisk reaktion mot svidknott. I framför allt väst-Sverige är det inte alltför ovanligt att ett par kor stryker med varje sommar på grund av knottangrepp.
- Det är äggviteämnet i knottens saliv, som gör att blodet inte koagulerar, som en del kor reagerar våldsamt på, berättar Bert Gustafsson, forskare vid Naturhistoriska muséet i Stockholm.
 
Känsligt luktsinne
De insekter som tycker om hästar är bland annat myggor, knott, flugor och bromsar. Det finns ungefär 45-50 olika arter av stickmyggor i Sverige, som alla gillar att äta på varmblodiga varelser. En vanlig art i stall och ladugårdar är faktiskt malariamyggan, som gärna övervintrar i byggnaderna.
- De flesta stickmyggor övervintrar annars i äggstadiet, berättar Bert.
Han berättar att blodsugande insekter oftast har ett väldigt känsligt luktsinne och det är koldioxiden i utandningsluften som de sniffar sig till när de hittar sina offer. Att hästar och kor drar till sig mer insekter än människor beror förmodligen på att de ger ifrån sig mer koldioxid och därmed är lättare att upptäcka för insekterna.
En del blodsugare tycker också bättre om häst än om människa, till exempel de enorma fäbromsarna.
 
Flugorna vill åt vätska
Bromsar tillhör flugsläktet och är alltså blodsugande flugor. De bromsar som i exempelvis väst-Sverige kallas för "blinningar" heter egentligen regnbroms. En lite mindre blodsugande fluga som också är vanlig i stall är takdansflugan.
Den vanliga husflugan, som gärna flockas kring hästarnas ögon, suger inte blod utan är framför allt ute efter vätska. När de sätter sig på huden är det för att få i sig lite av den salta svetten.
Man brukar säga att insekterna är som mest aktiva i skymningen, men det är framför allt stickmyggornas och knottens tid, bromsar och liknande gillar dagsljus.
- Det varierar väldigt vilken tid på dygnet insekterna är som aktivast. En del arter är aktiva på natten, andra på dagen, säger Bert.
 
Svårt att skydda sig
Det är svårt att skydda sig mot insekterna. Man kan försöka att undvika sank mark när man placerar sin beteshage, eftersom många insekter behöver fuktiga jordar eller vatten för att kläckas. Känsliga hästar kan behöva ha ett flugtäcke eller eksem-täcke på sig när de är ute och man kan försöka ta in hästarna under de perioder som mygg och knott är som mest aktiva.
Insektsmedel fungerar förstås till en viss grad, men är inte hundraprocentigt effektiva.
När det gäller fästingar finns det medel även mot det, men det bästa sättet att undvika att hästen blir sjuk är förstås att dagligen gå igenom den och plocka bort eventuella fästingar som satt sig.
De flesta häst- eller hundägare har säkert frågat sig någon gång: Vad gör fästingen egentligen för nytta? Bert Gustafsson bara skrattar när han får den frågan.
- Nytta är ett mänskligt påfund. Alla djur och växter har sitt berättigande, utan att de för den skull måste göra någon specifik nytta. Alla varelser har väl sin egen speciella lilla nisch och om man plockar bort en art ur ekosystemet så är det väldigt svårt att förutsäga konsekvenserna, säger han.