Hästhantering
Publicerad: 2006-09-10Marthe Kiley-Worthington har studerat
hur hästar lär sig nya saker
Hästforskaren Marthe Kiley-Worthington har under 30 års tid studerat hästar och hästars beteende. Hon har ett eget stuteri där hon föder upp hästar för distanstävling på internationell nivå och för dressyr. På sitt stuteri, tillika forskningsstation, har hon nu kommit till generation sju i sina beteendestudier.
Bild: Anki Yngve & Anna Nordin
Marthe är ursprungligen från England men bor numera i Frankrike. Hon är akademiker och har forskat kring kommunikation hos flera olika stora däggdjur, till exempel hästar och elefanter. Hon är också aktiv inom djurrättsfrågor. Marthe vill förbättra hur vi lär djur saker, precis som pedagogiken för människor hela tiden utvecklas. Hon har bland annat undersökt hur cirkusdjur lär sig och menar att vi vanliga hästägare har mycket att lära av cirkusens djurtränare. Under Equitus 2006 i Nyköping föreläste hon på temat "Hästars lärande". Hon höll också en clinic där man praktiskt fick prova på henne teorier.
Inlärningsmetoden är viktig
Marthe inleder sin föreläsning med att säga att mycket av det som lärs ut inte är genomtänkt. Det är inte så att alla till slut lär sig en sak med en bra lärare, metoderna är ytterst viktiga.
- Nittio procent av de problem människor har med sina hästar beror på felaktiga inlärningsmetoder. Problemen beror på erfarenheter under livet, de är inte genetiskt betingade. Man bör alltså ändra inlärningsmetod, istället för att säga till exempel: "Äsch, det är typiskt araber".
Marthe påpekar att hon själv föder upp araber och att hon aldrig har haft några problem...
Kunskap ur hästens perspektiv
Hästen (liknande som den ser ut idag) har sprungit fritt i 20 miljoner år, människan har funnits i två miljoner år. Vi ska inte inbilla oss att vi kan ändra deras beteenden under den korta tid vi har haft hästar domesticerade.
Marthe tar upp ett exempel med galopphästar (renrasiga engelska fullblod) som på 50-talet släpptes lösa i Namibia. Tyskarna övergav dem när de återvände hem efter andra världskriget och man tog för givet att de skulle bli uppätna av lejonen. Men deras avkommor lever fortfarande i Namibias öknar! De har anpassat sig och klarar det, så trots vår domesticering och utseendeförändrande avel så har de kvar vad som krävs för att klara ett vilt liv, även i en svår miljö.
Lära sig vad man kan äta
Det viktigaste i en hästs liv är och förblir att skaffa sig ekologisk kunskap. Det vill säga att lära sig vad man kan äta, var man hittar det, var man hittar vatten och att orientera sig i landskapet. Olika grupper besitter olika kunskaper, till exempel behövs olika kunskap för zebror i Afrika och vildhästar i Kanada.
Den näst viktigaste kunskapen är den sociala, eftersom hästar är flockdjur. Det betyder också att om vi förvägrar dem socialt umgänge leder det till psykologiska problem.
Unga hästar måste få tillfälle att gå i flock, med både unga och äldre hästar, för att lära sig umgås. Hästen är ett socialt djur för att få information från andra, för att "slippa uppfinna hjulet varje gång". Ett exempel från Marthes forskning på elefanter i Afrika är en flock där man dödade alla de äldre honorna för att komma åt deras betar. Då dog också de yngre djuren, de hade ännu inte hunnit lära sig att själva hitta till vattnet, och törstade ihjäl.
Hästar vill ha ett enkelt liv utan osäkerhet. Precis som bland människor gillar inte alla individer varandra, men de tolererar varandra så länge de har valmöjligheter. Till exempel tillräcklig yta för att komma undan i hagen.
Hästars naturliga beteende
Hästar har medfödda beteenden som de behöver kunna utföra för att må bra. Vi får inte hindra en häst från att utföra sina naturliga beteenden, inte utan att åtminstone fråga oss varför vi gör det. Det behöver inte vara till en fördel för oss, ett hinder att utföra beteenden kan leda till problem!
Ett exempel på sådana problem är stereotypier, till exempel krubbitning, vävning och boxvandring. En stereotypi visar att miljön inte är bra för djuret. Även om den utvecklade stereotypin innan den kom till dig, så kan du minska den dramatiskt genom att ändra miljön och det liv hästen lever. I England blir man straffad om ens lantdjur utvecklar stereotypier, men inte om hästar gör det... Något att fundera över.
Unghingstar måste få umgås med ston
Ett annat exempel på social kunskap som vi inte bör förvägra våra hästar är den kunskap hingstar behöver för att kunna uppföra sig mot ston. När hingstar är cirka ett och ett halvt år bör de få gå i en flock med äldre ston. Det är vid denna tidpunkt i livet de lär sig hur man uppför sig mot ston. Unghingsten kommer till en början att försöka hoppa upp på stona, men de lär honom ganska snabbt att det inte är okej utan deras tillåtelse. På så vis lär sig den unga hingsten att inte våldta ston och kan bete sig riktigt när han blir äldre. Han kommer inte att kasta sig på stona, utan avvaktar och läser av situationen. Han närmar sig dem inte förrän stona tillåter det.
Om alla hingstar fick den möjligheten skulle fri betäckning inte vara några problem. Vi skulle då slippa den våldtäktssituation som ston utsätts för idag, när de binds upp med låsta bakben och tvingas ta emot hingsten. Detta är en hjärtefråga för Marthe, hon förstår inte att någon kan utsätta sina ston för det.
- Jag utgår från att ni tycker om era ston, och ändå utsätter ni dem för detta! Skulle ni kunna göra så mot era döttrar?
Människan har skapat problemet
Det är vi som gjort att hingstar kastar sig på stona, genom att inte ge dem tillfälle att lära sig rätt beteende som unga. Om vildhästarna hade betett sig så hade de dött ut! Hästar har inga problem att klara fribetäckning, bara vi ger dem chansen att lära sig den sociala kunskapen som behövs. Och på så vis kan vi också bespara stona ett stort lidande.
Väl värt att tänka på är också att en hingst kan lukta sig till när stoet har ägglossning och därför betäcker en hingst i det fria oftast bara stoet en gång, han vet när det är läge. Inom aveln har vi idag bara en dräktighetsprocent på cirka 68 procent.
- Vi vet inte hur hästar känner, det vet ingen, men vi är alla däggdjur med liknande känslor. Så tills motsatsen är bevisad bör vi utgå från att de kan känna som vi, säger Marthe.
Vårt språk och hästars språk
Vårt språk är sammanhangsoberoende, det vill säga "en penna" är alltid en penna, oavsett om den ligger på bordet eller du håller den i handen. Hästar däremot förmedlar mest känslor till varandra (men även annat) och allt är sammanhangsberoende – vad det betyder beror på sammanhanget. Därför är de alltid medvetna om allt som är omkring dem.
Vi människor använder nästan uteslutande vårt muntliga språk, och stänger av omgivningen.
Marthe frågar om någon av oss kan tala om vad som finns på väggen bakom oss. Alla får en fundersam uppsyn, men ingen kan komma ihåg att de sett vad som fanns där...
- Hade en häst kommit in i rummet hade den haft full koll på vad som fanns där. Den vet inte vad det står på reklamskyltarna, men den hade vetat att de var där.
Goda iakttagare
Vi måste därför bli goda iakttagare om vi ska förstå hästen. Vi får inte bara prata med varandra, utan koncentrera oss på hästen och vad som är omkring. Vi måste bättre förstå hur hästen ser och känner omgivningen. Hästar registrerar helt andra saker än vi. De har också en sofistikerad visuell kommunikation, de ser oss även när de tittar bort.
Människan har nästan kopplat bort sitt kroppsspråk till förmån för den muntliga kommunikationen. Vi kan dessutom säga en sak med munnen och en helt annan med kroppen. Vi har svårt att kontrollera vårt kroppsspråk och det gör inlärning via kroppsspråk svårt. Därför är det inte något som Marthe rekommenderar (till skillnad från exempelvis natural horsemanship-förespråkare).
Vi skickar en massa omedvetna signaler som försvårar inlärningen. Därför är det bättre att lära hästen röstkommandon, vilket är lättare för oss. Det är inte naturligt, men hästar har inga problem att lära sig det. Hästar kan lära sig förstå 200 ord. De kan skilja på olika färger och förstå betydelsen av vänster, höger, upp och ned. Hästar älskar att lära sig om man undervisar dem rätt.
Praktiska tips
Det absolut viktigaste när man ska lära en häst något, eller egentligen oavsett vem det är man ska lära något, är uppmärksamheten på dig! För att få uppmärksamheten kan man använda sig av något som motiverar hästen, till exempel en matbelöning ("Kanske har jag något i min ficka…").
Lär hästen att svara på språkkommandot genom att reducera alla andra stimuli tills bara språket räcker. På så vis blir reaktionen också oberoende av ditt kroppsspråk, vilket underlättar. Motivera hästen med mat, som är den primära belöningen, och beröm, som är den sekundära belöningen. Låt bli att ge godiset (utan bara beröm) en del gånger, för att bibehålla intresset och viljan att utföra det du ber den om.
Hästen måste lära sig att lyssna och göra det du ber den om. Det viktiga är att öva, och att motivera den. Öva inte för länge åt gången, hästen får inte bli uttråkad – ta en paus. Använd rösten, var objektiv och konsekvent, och framförallt – njut av att lära ut!
Marthe Kiley-Worthington.
Det sociala samspelet måste hästarna få lära sig tidigt.
Hästen måste motiveras för att lära sig något nytt. Till exempel med en godbit eller en klapp.
Mellan den 1-3 september 2006 genomfördes första upplagan av Equitus i Nyköping. Det var ett event där tävlingar, mässa, föreläsningar och clinics samlades under ett och samma tak. Läs mer på:
http://www.equitus.se/
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!