Text: Frida Bank
Foto: Privat
  
Renate Larssen var ute på en promenad när hon såg Julle för första gången. Hon hälsade på några vänner och det skulle visa sig att deras granne, Anne Öman i Östervåla, föder upp hästar av den ovanliga rasen.
– Han stod på en klippa i solskenet och det var som att se en sagohäst. Det som verkligen fångade min blick var färgen. Han glänste som smält guld, berättar Renate.
Senare visade det sig att unghästvalacken Julle, eller Juvel som han egentligen heter, var till salu och det blev Renate som köpte honom. Detta var för åtta år sedan då hon var student.
– Jag brände i princip varenda krona på sparkontot. Men det spelade ingen roll, jag skulle ha honom. Nu har han varit min i åtta år och jag har inte ångrat mig ett ögonblick.
  
23 individer i Sverige
Renate hade läst om rasen men hade aldrig träffat en achaltekeer tidigare. Julle var inte inriden och hon märkte snabbt att han var en intelligent, modig och vänlig häst. I Sverige finns bara 23 rasrena achaltekeer och uppskattningsvis färre än 7 000 i hela världen. Huvudaveln sker i Ryssland, rasen har sitt ursprung i Turkmenistan och övriga Centralasien.
– Achaltekeer är en väldigt gammal hästras. Det är svårt att spåra den, men det finns uppgifter som tyder på att den kan vara flera tusen år gammal. Antika beskrivningar berättar om hästar som är lika högresta, med torra ben och glimrande päls.
För det är just rasens metalliska, ofta gyllene, hårrem som de flesta förknippar med achaltekeern. Under åren har rasen bland annat använts för att förädla det engelska fullblodet, längre tillbaka i tiden användes den främst som stridshäst av nomadiska stammar.
 
Snabb, uthållig och nyfiken
Eftersom achaltekeern är både snabb och uthållig är det en utmärkt distans- och fälttävlanshäst, menar Renate. De har lätt för att hoppa och har vägvinnande gångarter. Rasen är inte vanligt förekommande inom den moderna ridsporten, men hingsten Absent tog OS-guld i dressyr 1960 och brons 1964. En annan känd herre är Absents pappa Arab – som tävlade i hoppning och tog sig an hinder på 2,19 meter, skriver Eurodressage.
– Som kapplöpningshäst är den inte riktigt aktuell i Sverige, men achaltekeern används till det i Ryssland och Turkmenistan. Det är en jättebra sport- och hobbyhäst, de är nyfikna och tycker om att utforska. Julle är en fantastisk terränghäst. Han är oerhört säker på foten och går som en maskin över stenrösen, rötter och blöt mark.
  
Ett föl väntas i vår
Renate är ledamot i Svenska achaltekeerföreningens styrelse, en liten förening med ett 20-tal medlemmar.
– Är det så att man skulle vilja se en achaltekeer går det bra att höra av sig till styrelsen. Vi finns utspridda över landet och de flesta är väldigt glada för att visa upp sina hästar. Om man har en achaltekeer men inte är medlem så får man också gärna höra av sig och berätta det. Vi vill gärna få veta om det finns fler som vi inte känner till i dag.
Årets första, och enda, renrasiga föl är beräknat till den 19 april hos uppfödaren Anne Öman.

Läs Eurodressages artikel om OS-guldmedaljören Absent