Text: Frida Bank
Foto: Marielle Andersson Gueye

Ross af Breavad är uppfödd hos Jessica Bergqvist och Thomas Karlssons utanför Varberg. Paret driver ett lant- och skogsbruk och använder sig av hästarna i arbetet. När Ross föddes förlorade han sin mamma, men som tur var fick han en amma. Ett varmblodssto tog sig an honom och livet gick vidare. Ross kördes in som tvååring och började jobba så smått på gården när han var tre år. Han var duktig på sitt arbete men blev inte riktigt den skogshäst som uppfödarna hade hoppats på.
– Han var inte riktigt maximalt dragvillig. Hästarna som arbetar i skogen behöver verkligen vara starka och kunna ta i, så Ross fick jobba med att harva åkrar och klippa gräs och lite sådant, berättar löjtnant Roger Johansen som är stallchef vid Kavallerikasern.

Hittade Ross av en slump
Ross väg till Beridna högvakten började av en slump. Thomas hade lagt ut en annons om att han hade en balinplastare till försäljning. Mannen som svarade på annonsen var Harald Jönsson. Han är exteriördomare och hjälper Föreningen för den Beridna högvakten när de ska köpa hästar. Han kände till att Beridna högvakten letade efter en ny pukhäst och blev intresserad av brabanthästarna på gården. Det slutade med att en delegation från Stockholm kom hem till Jessica och Thomas tidigt i våras för att titta på deras hästar.
– Vi behövde en stor, grov häst. Thomas skulle egentligen inte sälja Ross, det var hans älskling sedan han var ett litet föl, men till slut så tyckte de att det började låta ganska intressant, berättar Roger. 

Ross af Breavad är född 2014 och han är 175 centimeter i mankhöjd.

Thomas Karlsson använder sina brabanthästar i skogen.

Överlämning och introduktion
Före avfärd mot Stockholm tränades Ross i ridning av Jessicas dotter Frida. De fick också låna en puksadel så att de kunde öva med den hemma i en trygg miljö. Sedan flyttade brukshästen till storstaden.
– Vi skulle få ha hästen på prov. Vi ville se hur han fungerade i stadsmiljö och med andra hästar. Ross och hans uppfödare kom till oss en fredag och jag var på plats vid överlämningen hela tiden eftersom jag skulle jobba den helgen. Två pukslagare från musikkåren kom dit och på lördagen tog vi in Ross i ridhuset. Att människorna som jobbat med Ross sedan han föddes var med gav honom trygghet. Pukslagarna fick lära sig lite mer om körning och vilka kommandon som hästen var van vid sedan tidigare. De fick sitta på honom på lördagen och redan då tog vi fram pukorna och spelade lite försiktigt. Sedan blev det repetition på söndagen och efter det åkte Thomas och Jessica hem. Ross blev kvar hos oss.

Var med på Sweden International Horse Show
Sedan har träningen fortsatt. Ross har fått vänja sig vid ljud, musik och storstadstrafik och tar sina nya uppgifter med ro.
– En duktig hästskötare som är bra på att rida fick ta hand om den biten till en början. Han var ju inte så mycket riden sedan tidigare. Det gick bättre och bättre och under tiden var pukslagarna nere någon gång per vecka. Han kom igång väldigt fint.
Högvaktens andra pukhäst, shirehästen Tor, har hjälpt Ross att vänja sig vid sina nya arbetsuppgifter.
– Ross introducerades i verksamheten och fick lära sig att ha musikkåren bakom sig. Först i ridhuset och sedan ute på gården. Han var med när vaktparaden samlades och gick iväg, han följde inte med första gången men fick se hur allt gick till. Efter hand fick han gå vaktparad med Tor vid sin sida, och till slut kunde kan gå med i vaktparaderna själv. Han var till och med i Friends som ensam pukhäst, säger Roger och fortsätter:
– Det har gått precis enligt plan och exakt som vi har önskat. Det är en klok häst i grunden, men vi har också varit väldigt noggranna och lagt mycket tid på att vänja honom vid allt nytt för att få det att funka. Vi har tagit över trygghetsrollen.

"Glad och positiv"
Pukhästarna bor på Kavallerikasern när det är dags för parader och andra evenemang. När Ross är ledig bor han på landet, närmare bestämt hos föreningens hovslagare i Herräng norr om Norrtälje. 
– Han är en stor och tung häst men han rör sig väldigt smidigt och lätt fortfarande. Det blir säkert tyngre när han blir äldre, men han är inte lämplig för ridlektioner. Våra andra hästar lär ju soldater att rida, så de går även som lektionshästar när de inte går parader. Men både Ross och Tor och några konvalescenter bor i en lösdrift i Herräng under perioder när det inte är parader eller träningar.
– Jag tror att Ross tycker att han har fått ett bra liv. Han är glad och positiv och tycker om att arbeta med det han gör nu. Det är förstås mycket lättare än att dra i skogen. Han verkar väldigt nöjd.

Ross har snabbt anpassat sig vid sitt nya liv i Stockholm. Här med Magnus Olsson från Livgardets dragonmusikkår på ryggen.

Frida Bergqvist, Jessica Bergqvist och Thomas Karlsson.


Löjtnant Roger Johansen.