Första boken i serien Masterclass Dressyr heter ”Grundträna dressyrhästen: Kommunikation, övergångar och gångarter – övningar från proffsen”. Där berättar bland annat Karin Öljemark hur hon gör för att ”dela bubbla” med hästen, Stefan Jansson förklarar hur han ”botar” en skänkeldöv häst, Therese Nilshagen tipsar om hur hon rider övergångar, och Mia och Ebba von Essen visar hur de utvecklar hästens trav.
Dessutom tipsar Louise ”Lussan” Nathhorst om hur du får galoppen bärigare och Pernilla och Kerstin André förklarar hur de förbättrar galoppregistret. Samtliga tränare bjuder på konkreta övningar – som illustreras med skisser och foton.
  
Här bjuder vi på ett utdrag ur boken, där GP-ryttaren Marie Munters beskriver vägen mot fina travlängningar. Hela artikeln och samtliga övningar hittar du alltså i Masterclass Dressyr 1.

UTDRAG:
VÄGEN MOT DEN ÖKADE TRAVEN
  
Redan i lätta dressyrklasser krävs att hästen ska kunna visa längning av steget, något som ofta vållar problem. Vi har bett beridaren och Grand Prix-ryttaren Marie Munters förklara hur hon successivt arbetar med att utöka hästens travregister.
  
Text och foto: Anki Yngve
  
Marie Munters är utbildad ridskoleinstruktör och B-tränare, med tävlingsmeriter i svår klass. En bra travökning kännetecknas enligt henne av att hästen ökar sin steglängd maximalt och därmed vinner mark. Längningen ska komma ur ett kraftigt påskjut bakifrån.
– Vi brukar säga att hästen ska öka lika mycket bak som fram, det räcker inte att den ”sprattlar med frambenen”. Den får lov att bli lite längre och friare i formen, men ska fortfarande vara på tygeln med nacken som högsta punkt. Viktigt är att din häst inte hänger i handen, säger hon.
Upp till Lätt A-nivå rider man mellantrav och i Medelsvår C kommer den ökade traven in, detta eftersom samlingsgraden ökar på den nivån. Enligt Marie ligger mellantraven någonstans mellan arbetstrav och ökad trav, den är lite rundare än den maximala formen av längning.
– Viktigt att poängtera är att du inte ska träna ökad trav för mycket, det är slitsamt för hästen. Själv rider jag väldigt sällan en hel diagonal med ökning. I stället jobbar jag med att förbättra kvaliteten i traven genom tempoväxlingar under korta sträckor. När det börjar närma sig tävling kan det förstås vara bra att göra mellan- eller ökad trav som i programmet, från punkt till punkt. Detta för att stämma av att det verkligen funkar, säger Marie Munters.
    
TEMPOVÄXLINGAR ÄR GRUNDEN
Det hon jobbar med i det dagliga arbetet är alltså upprepade, korta tempoväxlingar. Kanske blir det bara ett par meters längning, sedan upptagning och så en ny stegförändring.
– Men det behöver verkligen inte vara full ökad trav varje gång. Tempoväxlingar inom arbetstraven är jättebra för att utveckla hästen och det sliter inte på samma sätt, förklarar Marie.
För att du ska kunna göra en bra tempoväxling, och så småningom ökad trav, krävs att hästen svarar för halvhalter – annars blir det svårt med bärigheten. Den ska dessutom vara rakriktad så att du känner att du har ett jämnt sug i båda tyglarna.
– Tänk på att tempoväxlingen tillbaka, alltså upptagningen, är lika viktig som ökningen. Gör du den på rätt sätt, och får igenom halvhalterna, får hästen jobba på sin bärighet i och med att den har undersatta bakben.
Ett annat måste för att hästen ska kunna länga steget på ett mjukt och bra sätt är att den är ordentligt lösgjord, annars kan den inte släppa fram rörelsen genom kroppen.
– Ökningen ska ske utan spänning och utan att hästen tappar ryggverksamheten. Då kommer den från bakbenen, genom hästens rygg och uppåt–framåt, säger Marie.
De små tempoväxlingarna kan du göra varje dag, men rid inte mellan- eller ökad trav dagligen. Hästen ska bära sig och svara upp, det handlar om kvalitet på stegen. När du jobbar med att utveckla traven behöver det inte vara några jättekontraster.
  
ANPASSA EFTER HÄSTEN
Samtidigt är Marie realist, hon påpekar att inte alla hästar kan öka för en tia. Till del handlar perfekta travlängningar om genetik.
– Om din häst har svårt att länga sig och är lite begränsad, satsa då inte för en tia på tävling. Var medveten om vad hästen har kapacitet för just nu, till exempel en sjua, och rid för det. Hitta ett jämnt flyt utifrån vad din häst klarar av. Blir längningen pannkaka och hästen blir spänd drabbar det ju ofta inte bara det momentet, utan kan även förstöra nästkommande rörelse, säger hon.
Med det sagt hävdar dock Marie att alla hästar kan utveckla sin trav, även om vissa har det mer naturligt än andra.
– Jag har sett hästar som inte har kunnat öka alls som femåringar, men som har blivit helt okej på det med åren. Med rätt arbete där de får hitta takt, styrka, förbättrad samling och bättre schvung kan traven utvecklas och bli bättre. Det är inte kört, även om en sådan häst kanske aldrig kommer att öka tiomässigt, säger hon.
Enligt Maries erfarenhet börjar många hästar att öka bättre när du lär dem att samla sig och bära mer vikt på bakbenen, till exempel vid inlärning av piaff och passage. När de kan lätta av mer framtill och bära sig bättre kommer förmågan att länga lite på köpet. Samling och ökad trav hör ihop, och alla hästar följer inte ordningen i Ridhandboken.
  
(Texten ovan är ett utdrag, i den fullständiga artikeln pratar Marie även om sits, förberedelser och utförande på tävling. Samt bjuder på konkreta övningar och lösningar på vanliga problem i längningarna.)
  

Om bokserien ”Masterclass Dressyr”
Masterclass Dressyr består av tre faktaspäckade träningshäften – där några av Sveriges mest erkända proffs delar med sig av tips, kloka tankar kring ridning och massor av konkreta övningar. Böckerna innehåller artiklar som tidigare har publicerats i kunskapsmagasinet Hippson eller på Hippson.se och som nu har samlats till en pedagogisk helhet.
Beställ fraktfritt till rabatterat julpris
  
   

Anki Yngve

redaktion@hippson.se