Text: Cajsa Ekström
  
Margareta Bendroth har under de senaste 15 åren arbetat som oberoende hästrådgivare på Hushållningssällskapet Sjuhärad. Hon är lantbruksutbildad och agronom i grunden, och har sedan 70-talet drivit eget hästföretag samt fött upp travhästar.
  
Allt började med en grep
Bendroth arbetar med alla slags hästfrågor, hennes intresse för hästnäringen och dess arbetsmiljö började hemma i det egna stallet.
– Vi hade långhalm till hästarna hemma, men det fanns ingen bra grep att mocka med. Då började jag fundera på det här med korrekt anpassade redskap och hur mycket onödig tid som faktiskt går åt i stallarna, på grund av att många av redskapen inte är ändamålsenligt utformade för arbetet, berättar hon och fortsätter:
– En undersökning jag och agronomen Niklas Adolfsson gjorde 2008 visade att mellan 40 och 80 procent av arbetstiden i ett stall går åt till skötsel av stallet, medan bara mellan 20 och 60 procent av tiden spenderas med hästen. 
  
Attitydförändring bland unga
När jordbruket mekaniserades försvann hästen från gårdarna och flyttades till rena häststall, vilka inte mekaniserades. För där fanns de drivna och duktiga ”hästtjejerna”. Dessa arbetsflitiga personer gnällde inte utan jobbade hårt och har burit hela jobbet i stallarna fram tills i dag.
Margareta menar att hästföretagare märker av en attitydförändring, dagens ”hästtjejer” är inte villiga att arbeta lika hårt som man gjorde förr i tiden. Vilket i sin tur är bra, då det ställer högre krav på dagens stallar och utrustning. Vi behöver kunna sköta arbetet utan att få arbetsrelaterade skador och utan att slita ut kroppen i förtid.
  
Förmänskligandet ett problem
Ett problem med att mekanisera befintliga hästgårdar är att många av dem är både små och äldre. De är ofta slitna och har lågt i tak. Sedan har många av dagens hästgårdar för lite mark och man har hästarna på fel typ av mark, vilket också ger ökad arbetsbelastning.
Margaretas uppfattning är att många krånglar till hästhållningen och att förmänskligandet av hästen skapar problem.
– Vi har för mycket relation till våra hästar och tror att de är ömtåliga varelser, lite som en Barbiedocka. Många av de saker vi gör i stall gör vi ”för säkerhets skull”. Vi vill väl, men det blir ibland lite fel, säger hon och fortsätter:
– Varför måste man exempelvis utfodra portioner i Ikea-påsar och ge hästen vatten i hink, när det finns teknik för det? Och måste vi verkligen mocka för hand med grep och skottkärra? Jag tror att vi många gånger gör det otroligt mycket mer komplicerat än det behöver vara.
  

Ikea-påsar på boxväggarna är en vanlig syn i svenska stall.
Arkivfoto: Hippson  
  
Mår bäst om de har fri tillgång
När det kommer till utfodring föredrar hästar att äta tillsammans och får de välja äter de inte i portioner.
– Portioner stressar hästen och binder hästägaren till vissa tider. Studier har visat att när hästen själv får välja gör den ett matuppehåll på max fyra timmar. Det gäller att hitta ett grovfoder med rätt näringsvärde som passar hästarna i stallet, så man kan tillgodose deras naturliga behov av att äta större delen av dygnet, säger Margareta.
  
Varje minut kostar fyra kronor
Stallarbetet sliter enormt på kroppen. I en undersökning där 800 arbetande på landets ridskolor intervjuades hade 91 procent av de svarande haft besvär i rygg, nacke och axlar.
Arbetsrutinerna i stallarna är grundade på traditioner, många tror att man tappar kontakten med hästarna om man inte gör allt för hand. Driver du en anläggning måste du dock komma ihåg att varje minut du arbetar kostar minst fyra kronor och att 40 till 80 procent av arbetstiden går åt till att mocka och utfodra.
– På ett sätt har det blivit bakvända världen, där vi använder tekniken till att ta hand om hästen medan vi tar hand om stallet. I stället för tvärtom. Vi sätter exempelvis hästen i skrittmaskinen medan vi mockar. I min värld borde vi låta tekniken sköta stallet medan vi umgås mer med våra hästar, säger Margareta.
  
Foderhäckar sparar tid
Även i befintliga stall finns det enkla lösningar att ta till, som sparar tid och pengar. Exempelvis kan man sätta upp enkla foderhäckar i boxarna. Det minskar både spill och arbetstid, då man slipper fylla hönät eller påsar. Det gör också att hästen äter på samma ställe, vilket brukar ge en mer lättmockad box.
I vissa stall, som inackorderingsstall där man tar hand om sin egen häst, är dock påsar en praktisk lösning.
– Men varför används en påse som är så sladdrig och svår att fylla att man har skapat en hållare för att kunna fylla den enklare? Det finns jättebra och tåliga produktkassar som står av sig själva och som fungerar bra att packa hö i, säger Margareta.
Använder man sig av rundbalar är förresten ett balspjut man hänger upp balen på en riktigt praktiskt lösning.
– För hur många gånger har man inte stått och förgäves försökt dra loss hö längst ner på balen? Det finns även specifika maskiner som rullar upp rundbalar och gör höet mer lätthanterat. Samt vågvagnar med display där man lyfter av den mängd hö som hästen ska ha, berättar Margareta.
  
Välj rätt grep och kärra
När det kommer till mockning kan val av verktyg underlätta arbetet avsevärt.
– Skaftlängden på grepen bör vara anpassad till personens längd, i dag finns det exempelvis en och annan grep med teleskopskaft, säger Margareta.
Hon nämner att man i många stall använder riktigt stora skottkärror eftersom man vill få plats med så mycket gödsel som möjligt. Men då blir de också väldigt tunga att manövrera.
– Det bästa är att välja en lagom stor kärra som är öppen framtill, då blir den enklare att fylla och tömma. Dessutom finns det kärror där man endast tippar själva korgen, vilket är enklare än när du måste tippa hela skottkärran.
Margareta tycker även att el-skottkärror, där framhjulet driver självt, eller en ”skit-maskin” som kopplas efter en fyrhjuling eller gräsklippare, är riktigt bra produkter som underlättar det tunga arbetet.
– En sopmaskin och en bra och lätthanterad fodervagn är också goda investeringar.
  
Uppvärmd vattenslang till hagar
Är anledningen till att du vattnar hästen med hink att du vill hålla koll att den dricker ordentligt? Då kan du i stället, väldigt enkelt, installera en vattenflödesmätare på vattenkoppen.
Vad gäller vatten är ju förresten ett evigt problem under vinterhalvåret tillgång till friskt sådant i hagen, utan att behöva släpa dit hinkar.
– En isolerad vattentunna med lock fungerar väldigt bra på de ställen i Sverige där vintern är mild. Annars finns det isolerade tunnor med värme att köpa som också sparar mycket arbete, säger Margareta.
Hon tipsar dessutom om att en vattenslang med el gör att vattnet inte fryser, du slipper då att släpa ut dunkar och hinkar till hagen.
– Det finns bra redskap som underlättar arbetet, men problemet är att vi många gånger är alltför traditionella i vårt tänk. Så vi anpassar arbetet efter redskapen i stället för tvärtom, avslutar hon.
    
Fotnot: Hippson träffade Margareta Bendroth under Hästhallands informationsträff om arbetsmiljö i stallet, som hölls på Halmstads fältrittklubb tidigare våras.

Cajsa Ekström

redaktion@hippson.se