Hoppning
Publicerad: 2006-03-21Banbyggaren är tävlingens koreograf
Det är nog inte så många som tänker på att banbyggaren är den som skapar rytmen, spänningen och dramaturgin i en hopptävling. Peter Lundström är en välkänd banbyggare i Sverige och han berättar om andra aspekter på banbyggaruppgiften än bara hur många som blir felfria i en klass.
En bra tävlingsbana svarar mot ett antal kriterier. Den utgör en attraktiv presentation av sporten, den är rytmisk och skapar fascinerande sport, den bygger upp dramaturgin kring tävlingen och den ska bestå av linjer som utnyttjar hela banan. Dessutom måste banan ligga på en lämplig sportslig nivå och självklart ska den skapa en inbjudande atmosfär för dem som tävlar.
Utveckling av hoppsporten
Peter pratar om begreppet School of jumping, som är ett sätt att utveckla hoppsporten.
- Hoppsporten i Sverige har utvecklats väldigt fort. Idag har vi en större bredd på toppen än vad vi hade för bara tio år sedan. Banbyggaren är en viktig del i att fortsätta att utveckla sporten, säger han.
För att fortsätta att utveckla sporten i Sverige och få internationellt gångbara ekipage anser Peter att vi behöver fortsatt bra tillgång till bra hästar och en systematisk träning av både hästar och ryttare.
- Vi måste ha ett system för tävlingarna, 1.30-hoppningar måste vara jämförbara över hela landet, säger han.
Även banbyggarna fyller en viktig funktion. Svenska banbyggare måste titta ut i världen och ta hem de bästa bitarna och bygga banor här hemma som gör att ekipagen är förberedda när de väl kommer ut internationellt och tävlar.
Mediebevakning ställer krav
När Peter börjar planera en tävlingsbana tittar han på ett antal grundkriterier som sätter ramen för utformningen. Vad är det för typ av tävling? Är det en elittävling med mediebevakning så ställer det andra krav än om det är en "löpande band"-tävling med tvåhundra starter. Vilken målgrupp är det för tävlingen? Och vilket regelverk är det som gäller?
Idag arbetar banbyggarna mer med sammansättningar av hinder, linjer och så vidare, för att bestämma svårighetsgraden. Till skillnad från förr då man vräkte på med riktigt stora hinder i stället.
- Vi jobbar mot ridbarhet. Idag är det lätta material, lätta hinder. Det är minst lika svårt, men det är en annan hoppning och det är fler som går helskinnade ur det. Säkerhetsaspekten är viktig, säger Peter.
Givna förutsättningar i form av underlag, storlek på banan och så vidare utgör också grunden för hans arbete.
Linjerna ger rytmen
Därefter tar idéstadiet vid. Peter börjar med att dra upp de linjer han vill använda.
- Linjerna ger rytmen i banan och linjerna kommer före hindren, förklarar han.
En av banbyggarens svåraste uppgifter är att planera in banor som passar för flera klasser på samma dag.
- Lättast är förstås om man sätter upp en bana i taget. Men i verkligheten fungerar det inte så. Man kan inte bära ut hindren emellan klasserna. I stället måste man försöka att få in kanske fyra klasser på samma stomme, säger Peter.
Nästa steg är att göra en "masterplan" där man måste få in helheten, inklusive ombyggnader och hur man maximalt kan utnyttja banan. I masterplanen bestäms också vilka hinder och hindertyper som ska användas, liksom olika detaljer.
- Allt skapas egentligen hemma, även om man kan få improvisera när man kommer ut, säger Peter.
Han använder sig av ett så kallat CAD-program, ett ritprogram som används för allt från att rita hus och broar till banhoppningsskisser. Fördelen med det är att det garanterat blir skalenligt.
Arbetsledare under tävlingen
När tävlingen väl börjar byter banbyggaren roll och blir arbetsledare.
- Om det är en stor tävling kan jag ha upp till 40 personer i arbetslaget, berättar Peter.
Man mäter väglängden och bedömer om tempot är rätt satt. Är det tätt mellan hindren så kan ryttarna helt enkelt inte galoppera på så fort som banbyggaren kanske tänkt sig vid ritbordet.
- Många banbyggare är rädda för att spela med maxtiden, säger Peter som tycker att det ibland ändras lite för snabbt på maxtiden bara för att de första ekipagen fått tidsfel.
När det gäller unghästar tycker han däremot att man bör vara generös med maxtiden och i stället arbeta med att sätta in spännande hinder i banan.
- Men sätt dem där det är lätt och i ett enkelt sammanhang, säger han.
Han tycker också att svenska banbyggare använder alldeles för lite vattenhinder, vilket gör att hästarna som sedan kommer ut internationellt kan få svårt. Och det gäller både på storhäst och ponnysidan.
- Bygg vatten. Utomlands är det vanligt med runda och ovala pölar nu för tiden. Och en trend är att ha vattenspegeln bredvid hindret!
Peter menar att det är bra om man bygger upp liknande hinder hemma och tränar på.
Korta anridningar
Dagens inomhusbanor är ofta ganska fulla av hinder vilket gör att hindren kommer lite mera skymt och väldigt snabbt på. Det är kortare anridningar och banorna liksom kryper mer upp i hörnen.
- Vi är ganska försiktiga med att använda maxlängderna i Sverige. Utomlands har de ofta långa och ”kantiga” oxrar. Har man bra galopp i en bana så tycker jag att man kan ställa dit ett riktigt långt hinder, säger Peter.
En riktigt bra byggd hoppbana ska testa olika kunskaper hos ekipaget. Peter tycker att det ska vara en mix av svårigheter, då blir det bäst.
- En bra bana är en serie frågor hela vägen, säger han.
Han tycker också att ryttare borde lägga lite mer tid på att lära sig banan innan de börjar gå den. Läs igenom och memorera banskissen är hans tips, då kan man lägga mer krut på att memorera ridningen och sin egen plan inför ritten när man väl går banan.
- Ju mjukare du rider och ju bättre rytm du har, desto bättre är det, säger han.
Varje tävling utvärderas
När tävlingen är klar återstår det fjärde steget i Peters arbete – utvärderingen. Hur blev det? Vilka hinder rev ryttarna på? Blev det för många rivningar i kombinationen?
Andra frågor han ställer sig är:
- Var det bra rytm i banan?
- Blev det bra hoppning?
- Vad tyckte ryttarna?
- Vilka lärdomar kan man dra av det?
- Ryttarnas åsikter är väldigt viktiga, säger Peter.
Han avslutar med lite trender vad gäller hindermaterial.
- Massiva murar är ute. Det som används är lättare, glesa hinder och utomlands ser vi mycket enfärgat. Använder man utfyllnad så är det bara halva bredden, vilket gör det lite klurigare för hästarna, säger han.
Inomhus kommer hindren snabbare på efter varandra.
Smala hinder kan vara knepiga.
Glesa, naturfärgade hinder är en klart klurig utmaning för hästarna.
Peder Lundström är en välkänd banbyggare.
Artikeln är ett referat från Peter Lundströms föreläsning under kunskapsmässan Häst 2006 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se/
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!