Ryttarträning
Publicerad: 2007-04-30Mette Henriksen tipsar:
Kroppsmedvetenhet ger dig bättre sits
- Jag har alltid varit intresserad av hur vi kan använda vår kropp för att påverka hästen på ett så bra sätt som möjligt, säger Mette Henriksen som bland annat är utbildad ridlärare, före detta tävlingsryttare, b-tränare i dressyr och som har jobbat som beridare i USA.
Mette Henriksen är nu verksam på Flyinge, hon är bland annat dressyrlärare och ansvarig för sitsträningen på anläggningen.
- Det handlar om att använda de resurser man har och att vara medveten om de förutsättningar ens kropp har, säger hon.
Man ska inte bli upprörd för att man ser ut på ett särskilt sätt, menar Mette. Hon tror inte att sitsen påverkas av om man är kvinna eller man, smal eller tjock.
Mellandelen är central
De flesta känner till den lodräta sitsen, att det ska gå att dra en linje från axeln, genom höften och vidare ner till hälen.
- Men jag är mest intresserad av mellandelen, från höften ner till knäet, det vill säga kontaktytan mot sadeln.
Mette ritar upp en stående triangel, man kan tänka sig att balansen sitter i skrevet och i de båda sittbenen, och att dessa punkter representerar triangelns tre hörn.
Om man klämmer sig fast i sadeln med knäna förlorar man kontakten mellan sadeln och skrevet eftersom man klämmer sig upp ur sadeln. Om man lutar sig för mycket bakåt hamnar all vikt på sittbenen, lutar man sig för mycket framåt blir man hängande på skrevet och har svårt att hålla balansen. Man kan sätta sig på kanten av en stol och lägga händerna under sittbenen för att känna hur vi påverkar hästen med dessa. Luta dig framåt, bakåt och åt sidorna och känn skillnaden.
Starka bukmuskler
För att både häst och ryttare ska kunna använda ryggmuskulaturen gäller det att bukmusklerna är starka.
Mette Henriksen jämför överkroppen på ryttaren med en låda med fyra räta väggar. Man får inte vika sig åt sidan med överlivet, "ögat i magen" ska hela tiden se ut vägen. Det Mette Henriksen kallar "ögat i magen" sitter mellan naveln och diafragman.
Huvudet ska vara buret och blicken peka framåt, möjligen en aning nedåt eftersom man då förhindrar onödiga spänningar i nacken. Man kan tänka på att inte spänna sig i käkarna eftersom den spänningen går vidare mot nacken och axlarna. Här tipsar Mette om att du kan testa att spänna och sedan slappna av i käkarna och se hur det påverkar kroppen.
- Bara det lilla kan ha en otrolig betydelse på vad vi gör, säger hon.
Kroppsdel för kroppsdel
Mette Henriksen går igenom kroppsdel för kroppsdel. Kroppen är som ett pussel med små bitar som kan ställa till större besvär än man tror om man inte får ihop det. De olika delarna påverkar varandra tydligt.
Axlarna ska hänga avslappnat ner men vara raka. Spända axlar betyder spända händer.
- Händerna ska se ut som om vi var på cocktailparty och håller i glas, skämtar Mette Henriksen.
Handleden ska vara avslappnad och rörlig så att ryttaren kan ändra på tygeln med små medel. Det vanligaste felet är att vi stänger tygeln mellan lill- och ringfinger.
- Man ska stänga tygeln under tummen som inte ska vara platt utan böjd så att den nästan bildar ett litet tak (se bild, reds. anm.). En platt tumme ger spänningar i hela underarmen.
Rörlig underskänkel
Underskänkeln ska vara rörlig, kunna pendla fram och tillbaka och inte ut och in från hästen sett.
Hälen ska vara lägsta punkten och tårna peka aningen ut från hästen.
- Jag brukar säga att de ska peka på fem i ett om man jämför med en klocka.
Rider du däremot utan stigbygel gör det ingenting om tån blir lite lägre. Mette rekommenderar inte lättridning när man inte har stigbyglar.
- Då förstärks att man vill klämma sig fast med knäna i sadeln.
När du rider med stigbyglar ska du snarare tänka att du ska lyfta tån, hellre än trycka ner hälen.
- Då slappnar man av i knäet och spänner inte vristen. Om hälen trycks ner riskerar man dessutom att trycka ut och fram foten.
Nästan alla är oliksidiga
Få människor och hästar är liksidiga. Man kan till exempel tänka på vilken fot man börjar med när man ska gå upp för en trappa eller vilken arm man lägger överst när man lägger armarna i kors. Sedan kan man testa att göra tvärt om och se hur lätt eller svårt det är.
- Om hästen ska vara liksidig måste vi också vara det, säger Mette Henriksen. Vi måste vara medvetna om vilka brister vi har och jobba med dem på samma sätt som vi jobbar med hästens.
En bra övning för att kontrollera sin sits och balans är att låta sig bli longerad till häst av någon annan. Tänk på att välja en lugn häst så att du som ryttare kan känna dig trygg och säker. Ryttaren ska ha sadel och stigbyglar men inte sporrar, och tyglarna ska vara snurrade och hänga runt halsen på hästen.
Stiglädren ska vara tillräckligt långa för att ryttaren ska kunna hålla om hästen samtidigt som de ska vara tillräckligt korta för lättridning. Ryttaren ska hålla händerna i samma position som om han eller hon höll i tyglarna. Linföraren bestämmer tempot och voltens storlek medan ryttaren sköter gångartsväxlingarna.
Sitt ett - stå två
I trav under lättridning ökar man svårighetsgraden genom att sitta ett steg och stå två steg. Nästa övning är att sitta ett steg och stå tre steg.
- Man ska tänka på att ha lika mycket vikt i båda stigbyglarna, säger Mette Henriksen.
För att träna balansen ytterligare kan rytaren sträcka ut händerna åt sidan (Obs! Ta det lugnt i början om hästen är ovan vid dessa rörelser.) och sedan rakt framåt. Dessa övningar kan man också utöka genom att sitta och stå olika många steg i traven.
Hur sadeln passar ryttaren spelar också in på sitsen.
- Hur stor sadel man bör ha ska inte bestämmas av rumpas storlek utan av ryttarens längd.
Mette Henriksen säger att en kort person oftast passar i en sadel som är mellan 16,5 och 17, 5 tum stor. Till längre ryttare rekommenderar hon 17,5 till 18,5 tum.
- Är sadeln för liten trycks underskänkeln bak och överlivet tippar framåt.
Att låta sig longeras är en bra balansövning.
Tygeln ska stängas under tummen som ska bilda ett litet tak.
En ryttare får prova att placera tyngdpunkten på olika sätt på en specialtillverkad pall, som används för att känna sittbenens inverkan. Bakom står Mette Henriksen och övervakar.
Att stretcha innan och efter...
...ridning gör oss till smidigare och mer liksidiga ryttare.
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!