Maria Terese Engell och Lars Roepstorff föreläste om både ryttarens och hästens rörelsemönster.
Under Dressyrringens seminarium på Smedstad ridsportcenter i slutet på oktober höll professor och veterinär Lars Roepstorff, tillsammans med veterinär Maria Terese Engell, ett mycket uppskattat föredrag. De berättade om sina aktuella forskningsprojekt – där Lars fokuserar på hästens rörelsemekanik och Maria Terese på ryttarens sits och balans.
Text: Åsa Pernes
Foto: Adobe Stock och Åsa Pernes (porträtt)
Forskningen sponsras delvis av dressyrryttaren Ulla Håkansons stiftelse, den har gett många insikter och byggstenar att arbeta vidare på. Lars Roepstorff har i sitt arbete på SLU riktat in sig på hästens rörelsemekanik och eventuella rörelsestörningar. För det är inte alltid lätt att se vilket ben hästen faktiskt är halt på.
Belastning och svårtolkade hältor
Trots att hästens hov är i marken under väldigt kort tid är belastningen hög. I galopp belastas hoven med två gånger sin egen kroppsvikt.
– Om din häst väger 600 kilo är det mer än ett ton hoven belastas med varje gång den är i marken, förtydligar Lars.
Han vet hur svårt det är med hältutredningar och att veterinärer ibland kan vara oense om vilket ben hästen faktiskt haltar på. För att illustrera svårigheten ytterligare visar han en kort film på en häst med hälta och frågar publiken på vilket ben den är halt. Uppgiften blir svår för alla utom Lars. Han vet nämligen exakt vilket ben hästen har hältan på, då han själv hade skruvat i en brodd på ena skon för att få fram rörelsestörningen.
– Som sagt, det är inte alltid så enkelt att se hältor, konstaterar han.
Tre viktiga pusselbitar i projektet
SLU-gruppens arbete har varit uppdelat på tre spår. Första delen har handlat om att objektivt och med olika mätmetoder ta reda på i vilken grad hästar är asymmetriska. Precis som människan har de en stark och en svag sida.
– Vi har också tittat på underlaget eftersom det har stor påverkan på hästen. Samt på både friska och halta hästars rörelsemönster, för att sedan övergå till ryttaren, förklarar Lars.
När det kommer till ryttaren har man även där fokuserat på vad personen har för asymmetrier. Målet har varit att kunna koppla ihop detta med asymmetrin hos hästarna.
– När vi mätte asymmetrier på hästar som ryttarna själva tyckte var helt jämna, då var det lika många asymmetriska individer som i den grupp av hästar som kommit till veterinär för hältutredning, säger Lars.
Han vet att det är svårbedömt och i projektet delades hästarna därför in i tre grupper – frisk häst/symmetrisk, möjligt halt häst/asymmetrisk och halt häst/väldigt asymmetrisk.
Ryttaren kan ge hästen asymmetrier
Maria Terese har stor erfarenhet av hur ryttarens sits påverkar hästen, något hon tog med sig till projektet.
– De flesta människor är asymmetriska och när de rider blir även hästarna ojämna. Även om en häst så klart också kan vara asymmetrisk i sig själv, säger hon.
Hon tar upp hur viktigt det är att man i vardagen försöker hålla kroppen rak, även när du till exempel sitter framför datorn eller i bilen.
– Vad spelar det för roll om någon säger till dig att sitta rakt och i balans i sadeln en timme om dagen, om du går eller sitter snett resten av dygnet? undrar hon.
Hjärnan skickar nämligen ut signaler som styr hur vi rör oss. Vill du bli liksidig och sitta bättre i sadeln måste du först bli medveten om ditt rörelsemönster. Det här går att ändra på, men det kräver träning.
En sits under ständig förändring
Maria Terese berättar att man inom andra idrotter har gått in och kartlagt snedheter hos idrottsutövarna. Vilket har gjort att de har kunnat träna specifika rörelser som är bra för just den individen.
– Det är hit vi måste komma inom ridsporten, menar hon.
Till skillnad från i de andra sporterna har ryttare ett levande djur att fokusera på. Det gör att vi måste kunna koncentrera oss både på vår egen balans och sits, och på hästens balans och form.
Om ryttaren har ont någonstans kommer hjärnan direkt signalera till kroppen att avlasta smärtan.
– Man sätter sig då så att det gör mindre ont, ganska snabbt kommer hjärnan att anpassa sig till den nya sitsen. Vilket gör att den blir accepterad, förklarar Maria Terese och fortsätter:
– Om vi ska få hjärnan att registrera nya rörelsemönster kan vi inte enbart förlita oss på ögonen och öronen.
Hon beskriver en annan del av nervsystemet som är jätteviktig för balansen, nämligen receptorerna. De hittar vi bland annat i våra fotsulor och handflator, men även utmed rygg och rumpa. Receptorerna, som tar emot signaler, är snabbare än ögat och öronen när det handlar om att skicka information till hjärnan. En ryttare som tränar upp och förlitar sig på dessa receptorer kommer snabbt att känna av minsta förändring och kunna korrigera sig.
Fotens placering i stigbygeln avgör
Hur foten placeras och används i stigbygeln har stor påverkan på sitsen. Maria Terese förklarar detta genom att likna kroppen vid olika byggklossar som staplas på varandra.
– Om du som ryttare till exempel har en fot som pronerar kommer den att hamna fel i stigbygeln. Det i sin tur påverkar ditt knä, som då pekar utåt och vrider både bäcken och höft.
Hur gör man om man vill ändra sitt rörelsemönster?
– Det är aldrig för sent att göra det. En viktig faktor om du vill ändra rörelsemönstret är dock i vilken hastighet du tränar, säger Maria Terese.
Hon föreslår att förändringstempot ska vara slowmotion. Då hinner kroppen uppfatta den nya rörelsen bättre. Men det tar tid.
– Du måste repetera en ny rörelse minst tusen gånger och då ska den vara perfekt varje gång. Blir det fel registrerar hjärnan detta snabbt, för den vill gärna hitta genvägar, förklarar hon.
Tänk på hur du går, sitter och står alla dygnets timmar.
Slowmotion är bästa tempot för att träna in ett nytt rörelsemönster.
Att öva in ett nytt sätt att röra sig tar tid, minst 1 000 perfekta repetitioner.
Idag (4/3) kan du köpa bokserien Ridinspiration med 25 % rabatt i vår bokrea. Dessutom helt utan extra fraktkostnad.
I dessa tider behöver vi alla sprida lite extra kärlek. Dessa fyrbenta kompisar behöver inte hålla social distans, utan njuter istället av varandras sällskap.
Klipparbetet på Trolle Ljungby krävde två grönytemaskiner, men nu används bara en: Amazone Profihopper 1500 – en mångsidig, högpresterande åkgräsklippare.
Trädgårdsmästaren: "Maskinen ger gräsmattor av golfbanekvalitet"
Många väljer i dag att köpa en begagnad sadel via nätet – bland annat via Hippson Market. Men hur vet du att sadeln du köper är i bra skick?
Favorit i repris: Frida Lantz ger tips kring att köpa och sälja begagnat
Djurrättsorganisationen PETA har anmält en tysk hoppryttare efter att han piskade sin häst hårt upprepade gånger vid en tävlingsstart i Kalifornien.
Se filmklipp av händelsen här – ryttaren tilldelades varning och gult kort
Ett par hästar som tävlat i EHV-1-drabbade Valencia har flugits direkt till Doha där de isolerats efter att ha testats positivt för sjukdomen.
Flera av världens bästa hoppryttare på plats för att rida GCT
När Svenska ridsportförbundets ordförande Ulf Brömster ska sammanfatta pandemiåret 2020 blir det vid en digital pressträff.
12,4 miljoner kronor mindre än planerat gick till möten och besöksverksamhet
Hoppryttaren Erica Swartz befinner sig i karantän med totalt 16 hästar i det virusdrabbade Valencia. För Hippson berättar hon hur läget ser ut.
I månadens foderblogg reder vi ut hur grovtarmsjäsning fungerar, och vad vi kan göra för att tarmen ska fungera så bra som möjligt. Då får vi en friskare häst.
Russet Hasse mådde inte riktigt som vanligt en dag i december 2019. Till slut kom veterinär fram till att han troligtvis hade epilepsi och han fick somna in.
Veterinären: "Symtomen kan likna de vid sömnbrist eller hjärtproblematik"
TV4 Nyhetsmorgon har pratat med Carl-Walter Fox som befinner sig på hopptouren i spanska Valencia, mitt i utbrottet av det dödliga viruset EHV-1.
Alla hans fem hästar har insjuknat varav en vårdas på klinik
Idag (3/3) kan du köpa övningsboken Träna hästen från marken 25 % rabatt i vår bokrea. Dessutom helt utan extra fraktkostnad.
Vecka 9 är det dags för sadelvecka hos Hippson. Det innebär att sadelannonser från Hippson Market kommer att lyftas fram lite extra.
Strax utanför Kristianstad finns en hästgård med hela 359 kvadratmeter total boyta, stall med åtta boxar, ridhus och utebana med fibersand.
Hur påverkar smittoläget i Europa svenska hästar och ryttare? Hur blir det med Gothenburg Horse Show? Hur påverkas svenska tävlingar?
Hippocrates Academy lovar att vara ridskolans bästa vän. Och flera ridskolor bekräftar att de faktiskt har järnkoll sedan de började med systemet.
Mitt i tävlingsstoppet kan storslagna evenemang kännas långt borta. Men i dag öppnar biljettförsäljningen till VM i danska Herning år 2022.
Samlat mästerskap i hoppning, dressyr, paradressyr och voltige
FEI har ställt in tävlingar i Europa till och med den 28 mars för att begränsa smittan av EHV-1. Men hur påverkar detta Gothenburg Horse Show?
Tävlingsledare Tomas Torgersen: "Har följt utvecklingen av situationen"
Den franske veterinären Christophe Schlotty vill visa allvaret kring situationen gällande utbrottet av EHV-1 med ett filmklipp som visar en sjuk häst.
Sjuk efter hemkomst från Valencia – se klippet – Obs varning för obehagliga bilder
FEI ställer nu in alla internationella tävlingar i 10 europeiska länder. Detta för att förhindra spridningen av EHV-1-viruset som utbrutit i spanska Valencia.
– TEMA: Hållbarhet i stallet
– Porträtt: Tinne Vilhelmson Silfvén
– Öppna för fina slutor
– Balans och rymt mellan hindren
– Motivationen - vad är du?
– Bota vanliga hudproblem
...och mycket, mycket mer!