Ryttarträning
Publicerad: 2017-11-04
Maria Terese Engell och Lars Roepstorff föreläste om både ryttarens och hästens rörelsemönster.
Sitsen påverkar ständigt din hästs balans
Under Dressyrringens seminarium på Smedstad ridsportcenter i slutet på oktober höll professor och veterinär Lars Roepstorff, tillsammans med veterinär Maria Terese Engell, ett mycket uppskattat föredrag. De berättade om sina aktuella forskningsprojekt – där Lars fokuserar på hästens rörelsemekanik och Maria Terese på ryttarens sits och balans.
Text: Åsa Pernes
Foto: Adobe Stock och Åsa Pernes (porträtt)
Forskningen sponsras delvis av dressyrryttaren Ulla Håkansons stiftelse, den har gett många insikter och byggstenar att arbeta vidare på. Lars Roepstorff har i sitt arbete på SLU riktat in sig på hästens rörelsemekanik och eventuella rörelsestörningar. För det är inte alltid lätt att se vilket ben hästen faktiskt är halt på.
Belastning och svårtolkade hältor
Trots att hästens hov är i marken under väldigt kort tid är belastningen hög. I galopp belastas hoven med två gånger sin egen kroppsvikt.
– Om din häst väger 600 kilo är det mer än ett ton hoven belastas med varje gång den är i marken, förtydligar Lars.
Han vet hur svårt det är med hältutredningar och att veterinärer ibland kan vara oense om vilket ben hästen faktiskt haltar på. För att illustrera svårigheten ytterligare visar han en kort film på en häst med hälta och frågar publiken på vilket ben den är halt. Uppgiften blir svår för alla utom Lars. Han vet nämligen exakt vilket ben hästen har hältan på, då han själv hade skruvat i en brodd på ena skon för att få fram rörelsestörningen.
– Som sagt, det är inte alltid så enkelt att se hältor, konstaterar han.
Tre viktiga pusselbitar i projektet
SLU-gruppens arbete har varit uppdelat på tre spår. Första delen har handlat om att objektivt och med olika mätmetoder ta reda på i vilken grad hästar är asymmetriska. Precis som människan har de en stark och en svag sida.
– Vi har också tittat på underlaget eftersom det har stor påverkan på hästen. Samt på både friska och halta hästars rörelsemönster, för att sedan övergå till ryttaren, förklarar Lars.
När det kommer till ryttaren har man även där fokuserat på vad personen har för asymmetrier. Målet har varit att kunna koppla ihop detta med asymmetrin hos hästarna.
– När vi mätte asymmetrier på hästar som ryttarna själva tyckte var helt jämna, då var det lika många asymmetriska individer som i den grupp av hästar som kommit till veterinär för hältutredning, säger Lars.
Han vet att det är svårbedömt och i projektet delades hästarna därför in i tre grupper – frisk häst/symmetrisk, möjligt halt häst/asymmetrisk och halt häst/väldigt asymmetrisk.
Ryttaren kan ge hästen asymmetrier
Maria Terese har stor erfarenhet av hur ryttarens sits påverkar hästen, något hon tog med sig till projektet.
– De flesta människor är asymmetriska och när de rider blir även hästarna ojämna. Även om en häst så klart också kan vara asymmetrisk i sig själv, säger hon.
Hon tar upp hur viktigt det är att man i vardagen försöker hålla kroppen rak, även när du till exempel sitter framför datorn eller i bilen.
– Vad spelar det för roll om någon säger till dig att sitta rakt och i balans i sadeln en timme om dagen, om du går eller sitter snett resten av dygnet? undrar hon.
Hjärnan skickar nämligen ut signaler som styr hur vi rör oss. Vill du bli liksidig och sitta bättre i sadeln måste du först bli medveten om ditt rörelsemönster. Det här går att ändra på, men det kräver träning.
En sits under ständig förändring
Maria Terese berättar att man inom andra idrotter har gått in och kartlagt snedheter hos idrottsutövarna. Vilket har gjort att de har kunnat träna specifika rörelser som är bra för just den individen.
– Det är hit vi måste komma inom ridsporten, menar hon.
Till skillnad från i de andra sporterna har ryttare ett levande djur att fokusera på. Det gör att vi måste kunna koncentrera oss både på vår egen balans och sits, och på hästens balans och form.
Om ryttaren har ont någonstans kommer hjärnan direkt signalera till kroppen att avlasta smärtan.
– Man sätter sig då så att det gör mindre ont, ganska snabbt kommer hjärnan att anpassa sig till den nya sitsen. Vilket gör att den blir accepterad, förklarar Maria Terese och fortsätter:
– Om vi ska få hjärnan att registrera nya rörelsemönster kan vi inte enbart förlita oss på ögonen och öronen.
Hon beskriver en annan del av nervsystemet som är jätteviktig för balansen, nämligen receptorerna. De hittar vi bland annat i våra fotsulor och handflator, men även utmed rygg och rumpa. Receptorerna, som tar emot signaler, är snabbare än ögat och öronen när det handlar om att skicka information till hjärnan. En ryttare som tränar upp och förlitar sig på dessa receptorer kommer snabbt att känna av minsta förändring och kunna korrigera sig.
Fotens placering i stigbygeln avgör
Hur foten placeras och används i stigbygeln har stor påverkan på sitsen. Maria Terese förklarar detta genom att likna kroppen vid olika byggklossar som staplas på varandra.
– Om du som ryttare till exempel har en fot som pronerar kommer den att hamna fel i stigbygeln. Det i sin tur påverkar ditt knä, som då pekar utåt och vrider både bäcken och höft.
Hur gör man om man vill ändra sitt rörelsemönster?
– Det är aldrig för sent att göra det. En viktig faktor om du vill ändra rörelsemönstret är dock i vilken hastighet du tränar, säger Maria Terese.
Hon föreslår att förändringstempot ska vara slowmotion. Då hinner kroppen uppfatta den nya rörelsen bättre. Men det tar tid.
– Du måste repetera en ny rörelse minst tusen gånger och då ska den vara perfekt varje gång. Blir det fel registrerar hjärnan detta snabbt, för den vill gärna hitta genvägar, förklarar hon.
Tänk på hur du går, sitter och står alla dygnets timmar.
Slowmotion är bästa tempot för att träna in ett nytt rörelsemönster.
Att öva in ett nytt sätt att röra sig tar tid, minst 1 000 perfekta repetitioner.
Liknande webbartiklar
- Johanna tog del av Maria Tereses sitsanalys: "Fick koll på de där sista millimetrarna"
- Ulla Håkanson donerar en miljon kronor till forskning om ryttarens sits
- Rätt andning ger stabil, stark och följsam sits
- Fokus på sitsen på Spanska ridskolan
- Familjen Hammarströms yngsta stjärna under inlärning: ”Rider när hon frågar efter det”
- Sitsträning med "huvud, axlar, knä och tå"
- Underlagsexperten: Så tar du hand om ridbanan i torkan
- Jonna tar utmaningen till en helt ny nivå: ”Det var lättare än jag trodde”
- Forskning bekräftar: Ridning ger bättre balans och kroppsuppfattning
- Snart lanseras smart produkt som läser av ryttarens rörelsemönster
relaterade artiklar

Andra mötet med Johanna Lassnack
Hippsons bloggare Almida Ericsson har fått hjälp med sin träning av Johanna Lassnack för andra gången och hon delar med sig av olika tekniker för att bland annat hantera nervositet.

Undersökning visar fortsatt personalbehov
HYN och HNS har tillsammans genomfört en webbenkät kring kompetensbehov hos landets hästverksamheter.

"Måste vi lära oss rida i ett lägre tempo"
Har du en häst som brukar ha lite bråttom? Att lära hästen bromsa korrekt är första steget mot samling. Christina Drangel förklarar mer.
Bromsa handlar inte om att göra halt utan att sakta ner tempo

Hingstnytt: Från auktionstopp till GP
Hingsten Revolution har varit en sensation på många sätt från unga år, i både avel och sporthänseende.

Vilken färg får hästen – och varför?
Brun, skimmel eller black? Och kommer fuxstoet att få ett hetsigt temperament? Bo Furugren har skrivit en hel bok om hur hästar ärver sina färger.
Det finns ungefär 300 olika gener som påverkar hästens pigmentbildning

Komplett hästgård i Skåne
Här är en hästgård på ett naturskönt och ostört läge. På gården finns ett fint bostadshus, pool, stall med tio boxar, ridhus och utebana.

Ponnyn Alfi blev påkörd och avlivades
När D-ponnyn Alfi blev skrämd av något och skenade iväg ramlade Denise Thorsmyrs dotter av. Ponnyn sprang ut på vägen och blev påkörd.

Saknade mat och vatten – omhändertogs
Kvinnan hade förbjudits att äga eller ta hand om hästar. Trots det fanns det fem hästar, som saknade tillgång till foder och vatten, på gården.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar

"Det viktigaste är viljan att lyckas"
Jens Fredricson är stallmästare och sportansvarig på Ridskolan Strömsholm och Flyinge och han brinner för utbildning. Både av ryttare och hästar.
Högkvalitativ ridkonst – en grund för ett yrke inom hästnäringen.

SWB satsar på grenspecifik avel
Grenspecifika arbetsgrupper ska visa vägen för uppfödare i SWB:s nya projekt. Det gäller grupper för hoppning, dressyr, fälttävlan och ridhästar.

Experter om höga veterinärkostnader
Den rådande bristen på veterinärer har inte undgått någon djurägare. På onsdag sänds ett webinar om detta med flera olika experter.

Säsongsstart för LFC Dressage
Nu öppnas anmälan upp till den tolfte säsongen av Lövsta Future Challenge Dressage. Det blir tävlingar för både unga ryttare och unga hästar.

Plasthandskar under ridhandskarna
Vem vill slippa klumpiga, tjocka ridhandskar men ändå hålla värmen under vintermånadernas kalla ridpass? Här har du kanske lösningen.

»Vill ha en rak häst med jämna språng«
Jörgen Larsson har stor erfarenhet av att tävla många olika typer av hästar. Här ger han sina bästa tips för att få till en ultimat framhoppning.
Ta god tid på dig på framhoppningen – med en plan känner du dig trygg

Växla mellan volt och fyrkant
Det här är en rolig övning som ställer krav på noggrannhet och disciplin. Den går ut på att man håller sig på ett 20x20 meter stort utrymme.
Målet är att rida varannat varv på volten och vartannat på fyrkanten

Dags för valp? Missa inte uppfödarens tips
Susanne Fagrell är en erfaren uppfödare av dansk-svensk gårdshund. En vanlig ras man ofta ser i stallar. Här ger hon viktiga tips inför hundköpet.

Har hästarna precis utanför fönstret
Den tyska ryttaren Katharina bor i ett riktigt drömhus. I alla fall om man gillar hästar. För då vill man ju ha hästarna så nära som möjligt.

Tips för att säkra rimliga anställningsvillkor
Hur kan man veta om en arbetsplats är bra? Hur försäkrar man sig om rimliga villkor. Sara Westholm, arbetsmarknadsansvarig på HNS, ger råd.
"Man kan inte ha skiftarbete där samma person ska göra alla skift"

Vinterträning och att träna på att tävla
Ida och Haldor ska steppa upp ett steg när säsongen startar, det blir debut i msv B:5. De tränar för fullt på de nya momenten och på att tävla.
"Jag tycker att det är väldigt lärorikt med programträningar"

”Snoppsten” bildas av ansamlad smegma
Vad är ”snopp-sten”, hur märker man att sin valack lider av det och vad kan man som hästägare göra? Veterinär Hanna Friedrichsen Borg berättar.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren



Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– TEMA: Framtidens Ridskola
– Porträtt: Emma Emanuelsson
– Tömkör för framåtbjudning
– Pararyttarens favoritövning
– Kolikens ABC
– Lär hästen lasta sig själv
...och mycket, mycket mer!