Catrin tror att regeln har bidragit till positivare stämning, hästägarna är eniga om ett grundkoncept för utbildning.
De som vill ha sin häst på Stall Stensunda måste skriva på ett kontrakt som säger att de inte ska använda hjälp- eller inspänningstyglar vid ridning.
– Nu omges jag av duktiga ryttare och hästar som är glada, säger Catrin Tufvesson som driver stallet.
Text: Frida Bank
Foto: Privat (porträtt) och Adobe Stock
I förra veckan berättade Hippson att körgurun Anders Eriksson har anmält försäljningen av hjälp- och inspänningstyglar till Konsumentverket. Texten fick många reaktioner, bland annat kom en replik från bloggaren Björn Svensson.
En läsare som hörde av sig var Catrin Tufvesson som driver Stall Stensunda i Sollentuna. Catrin har tävlat hoppning men rider i dag dressyr med klassisk inriktning. På Stensunda är 20 hästar inackorderade och alla hästägare följer regeln om att inte använda hjälp- eller inspänningstyglar vid ridning. Enda undantaget är löpande martingal.
Berätta, varför har ni valt att ha med detta i kontraktet?
– Jag har tidigare fått in några ryttare som inte var så snälla mot sina hästar. De spände åt gramantyglarna och piskade på dem. Det var så illa att jag inte ville vara tillsammans med dem i ridhuset.
– Själv kan jag inte jobba under de omständigheterna, men det blir inte heller trivsamt om jag börjar kritisera mina hyresgästers ridning. Jag grubblade länge på hur jag skulle kunna vara säker på att de som hyr har samma inställning som jag. Den här regeln löser det.
– En del vill ta den enkla vägen. Om en häst stretar med huvudet när du rider kan du dra två olika slutsatser. Antingen ser man det som en protest mot ridningen, då tolkar jag det som att ryttaren behöver hjälp att hitta en mjukare och tydligare ridstil. Just då är inte det viktigaste att hästen går i form, utan att man uppnår en konstruktiv dialog mellan häst och ryttare.
– Men en del menar att det är skadligt för hästen att gå med högt huvud och drar därför ner det med hjälptyglar. Jag tycker att det är fel. Hästen höjer huvudet i protest mot den träning den utsätts för. Bota inte symtomen med hjälptyglar, gör något åt orsaken i stället. Sedan kan det också vara så att hästen stretar med huvudet för att den har ont någonstans. Då är det ännu mer problematiskt att dölja det med hjälptyglar.
Vad har du fått för reaktioner på kontraktet?
– En del väljer att inte flytta in. När jag pratar om det här med en ny spekulant märker jag direkt om vi har olika värderingar. Men motsatsen händer också. Personer som har hört om reglerna och vill ha sin häst här för att vi är likasinnade. Jag är jättenöjd med den här lösningen. Nu omges jag av duktiga ryttare och hästar som är glada. Alla rider på sin nivå och har en god samtalston med sin häst.
Varför tror du att frågan om hjälptyglar engagerar så?
– För att många hästar far fruktansvärt illa av att de rids med hjälptyglar. Det är en djurskyddsfråga. Jag själv gråter nästan när jag ser vad folk utsätter hästar för. De gör det i all välmening, de är inte dumma eller elaka. Men de har inte lärt sig att läsa hästens kroppsspråk eller förstå hur hästen fungerar.
– Många tränare vill att eleven ska utvecklas snabbt, men att lära sig att rida går inte fort. Man måste lära sig grunderna och kan inte ta den enkla vägen. Det är hästarna som får betala priset av en felaktig träning.
– Det är tydligt att det finns två olika skolor. De som söker orsaken hos sig själva när det uppstår problem och som söker lösningen i mildare hjälpmedel och mer utbildning. Den andra skolan handlar om att klandra hästen om den är het, istadig, opålitlig eller bara svår. Då används hjälptyglar och skarpa bett för att ”guida hästen rätt”, sådana ryttare anser ofta att orsaken till problemen är hästens personlighet. De anser inte att hästen har någon rätt att protestera mot träningen, den ska bara lyda. Då behöver man sina skarpa hjälpmedel för att uppnå resultat.
Finns det några situationer där du tycker att det är okej med hjälptyglar?
– Ja, jag har inget emot det vid longering när en ryttare sitstränar. Då kan man använda löst sittande inspänningstyglar. Man måste skilja på när man kommunicerar som ryttare eller är en ren passagerare som bara åker. Jag brukar använda chambon, men då håller inte ryttaren i några tyglar.
För att ytterligare förtydliga stallets profil har Catrin ritat en serie bilder som sitter anslagna i ridhuset. Hon använder dem när hon pratar med någon som är intresserad av att flytta in. De kommer också till nytta när ryttare pratar med sin tränare och undrar vad som menas med att hästen exempelvis är lång och låg. Catrin menar att den nedre raden är typexempel på hur hästar rör sig om de har tränats med hjälp av inspänningstyglar.
Tidigare på Hippson.se:
Han har anmält försäljningen av hjälptyglar till Konsumentverket
Gästbloggen: Fel använt kan det mesta missbrukas
Den här söta pållen har lite väl bråttom i hagen. Plötsligt halkar den i gräset, eller var det meningen hela tiden att den skulle lägga sig ner?
Både trav och galopp ingår i den här nyttiga övningen. Ryttaren får bättre koll på vägar och rytm – och hästen blir lydig och lyhörd med aktiva bakben.
Spana in Helena Schillers markarbetsövning – en "favorit i repris"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Den 28 januari är det dags för Ryttargalan 2020, som i år blir digital och direktsänd. Här är priserna som delas ut och de nominerade till galan.
Längtar du efter Gothenburg Horse Show och Scandinavium? Nu släpper arrangören en podcast, där det bjuds på hästsnack och starka minnen.
Första avsnittet handlar om Milton och John Whitaker – lyssna här
Vem tycker du borde vinna priset som den starkast lysande stjärnan under 2000-talet? Det avgörs i kategorin "Stjärnornas stjärna" vid Ryttargalan.
Lina Wiman sålde en häst till en privatperson för snart tre år sedan. Nu hävdar köparen att det är fel på hästen och stämmer säljaren.
Startar upprop om lagändring: "Dörren stängd för förståelsen kring företagandet"
Helgstrand Dressage går nu in i ett nytt samarbete med den tyska OS-medaljören Ludger Beerbaum. De satsar vidare i ett gemensamt bolag.
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Lotta Zimmermann började rida som barn, tog en paus, kom tillbaka och fann kärleken till lusitanohästen och den portugisiska ridningen.
"Den portugisiska skolan fokuserar mer på att hästen ska hitta sin egen balans"
Låt mig får sova bara lite till, ska strax gå upp. Visst vill man bara ligga kvar i sängen när klockan ringer på måndag morgon.
Denna hästen har hittat hagens djupaste vattenpöl. Och tvekar inte att ta sig ett "härligt" lerbad.. Pax för att inte borsta den hästen!
Här svarar Nina Bengtsson på hur man lär en hopphäst, som vid minsta antydan av varvbyte även byter galopp, att gå i förvänd galopp.
Nordsteds Förlag och Storytel ger senare i år ut Sophie Jahn bok om uppväxten på "Hästgården". Där en idyllisk fasad dolde våld och övergrepp.
Berättar om uppväxten i sin fars våld samt om kampen för gården och djuren
Team Equus for Hope är en välgörenhetsorganisation full med ridande medlemmar. I vår drar föreningen igång en cup där alla får vara med.
"Vill göra något där många kan vara med och det är enkelt att delta"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Hon har storsatsat som hoppryttare – trots att hon har sju hål i luftstrupen. My Lagerberg berättar om svårigheterna och kärleken till hästarna.
Flera operationer och isolerad i USA: ”Hästarna har varit min drivkraft”
Det kom in massor av bidrag när Norra Skånes fjordhästförening ordnade en digital maskerad. Träffa Pippi, Luigi, Snögubben och Dartanjang.
Stort bildspel: "Det enda som begränsade var den egna fantasin"
Att hitta var problemet sitter när en häst är diffust halt kan vara svårt. Kajsa funderar också på begreppet smärtminne – har hästar det eller inte?
"Det är nedärvt i generna att hästen behöver kunna springa fort och se frisk ut"
För sjätte gången kommer Christina Sääfs minnesstipendium att delas ut till en unghästutbildare. Det delas ut under Billdal Horse Show i slutet av mars.
2019 fick Jüri Sokolovski stipendiet – pausades 2020 på grund av pandemin
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!