Text: Emma Rost

Fång hos hästar har varit ett känt problem i många tusentals år. Vårt ord "fång" kommer från det medeltida tyska ordet "förfångad".
Det som kan vara intressant att veta är att fång tidigare användes för att beskriva den kliniska bilden, ordet användes därför även på hästar som hade muskelproblem och inte bara på de hästar som vi idag skulle anse visar de klassiska fångsymptomen, med förändringar i hovarna.
Idag delar vi upp diagnoserna.
Ove Wattle är veterinär och specialist på hästens hovar. Han har forskat en del på fång på SLU och han menar att med kunskap så kan hästägare göra en hel del för att upptäcka fång i tid och hjälpa hästen till en bättre rehabilitering.

Övergången mellan ben och mark
För att förstå vad fång gör med hästen måste vi förstå hovens konstruktion. Ove Wattle förklarar.
- Hoven utgör övergången mellan ben och mark. Det vi normalt ser som hov är hovkapseln. Under strålen ligger den elastiska putan som stödjer strålben och kronben under belastning. Däremot stödjer den inte hovbenet. Vid belastning sjunker hovbenet lite nätt framåt, nedåt. Lamelllagret, som utgör övergången mellan hovvägg och kötthov, är den i huvudsak bärande delen.
Han fortsätter:
- Lamellagret tillåter rörelse. Det binder samman vägg och kapsel mot hovbenet.
Majoriteten av cellerna i lamellagret är levande, till skillnad från de i hovväggen – hornet – som är döda.
Hoven försörjs med blod genom ett extensivt blodsystem och vid fång är det sällan blodförsörjningen som är problem.

Alla fyra hovar drabbas
Vid klassisk fång är alltid alla fyra fötterna drabbade, även om det är vanligare med kraftigare symptom från fram- än bakhovar. Belastningsfång drabbar däremot oftast en hov och då till följd av en cirkulatorisk störning.
- Om hästen har ett brutet ben eller en annan svår skada belastar den parallellbenet som då inte kan blöda igenom fullt ut. Bakbenen behöver avlastas lite mer för att blöda igenom och därför är det oftast bakben som drabbas av belastningsfång, säger Ove.
Fång mäts i Obelgrader, från ett till fyra. Skalan används över hela världen och det fina med den är att den direkt kan länkas till hur det ser ut i hoven.
- Obelgraderna säger mer om prognosen än vad röntgenbilder gör. Det senare är mer hästägarterapi, säger Ove.

Lamellagret försämras
Det som händer i hoven vid ett fånganfall är att cellerna i lamellagret får försämrad hållbaret. De bryts sönder och lossnar. När fången läkt ut så kommer fånghästen ändå alltid att ha en något försämrad hållfasthet i lamellagret.
Tittar man i hoven så ser man hur hovbenet påverkas av fången. Om det inte är parallellt med hovväggen längre är det en rotation, har hovbenets övre och nedre del ett likartat ökat avstånd till hovväggen så är det en sänkning. Ofta förekommer både rotation och sänkning samtidigt.

Vetemjöl kan ge fång
Ove berättar att även om man inte exakt vet mekanismerna bakom fång så går det att framkalla det på konstgjord väg, vilket man också har gjort i försök.
- Ger man en häst fem kilo vetemjöl så kan den få fång. Slangar man i den stora mängder socker så får den också fång. Fång är relaterat till mängden kolhydrater som kommer ut i grovtarmen, säger han.
De första symptomen på fång uppträder inom 24 till 48 timmar. De brukar vara ökad (starkare och därigenom lättare att känna) puls i digitalpulsen – den puls man kan mäta vid kotan, temperaturhöjning i hovarna och att hästen skiftar vikt mellan benen. Därefter går det ganska fort.
Eftergiften i kronranden, som orsakas av att hovbenet ändrar läge, kan uppträda inom 24 timmar. Det är också då hästen får sin fångrand även om den inte syns i väggen förrän efter den vuxit ner under fem till sex veckor.
Fångränder ska inte förväxlas med foderränder, där hoven har samma vinkel och höjd i jämförelse med kronranden både före och efter själva randen. De orsakas i stället ofta av ämnen som påverkar blodkärl. Som exempel kan nämnas en aminosyra som förekommer i tidigt bete – histidin – som också ofta ger hästen tjocka ben och svullna spottkörtlar. Histidin kan av vissa tarmbakterier omvandlas till histamin i grovtarmen, men det behöver inte vara något farligt för hästen.
- Alla hästar på bete får av och till lite puls, det är inget man behöver oroa sig för. Men man ska inte ignorera detta på en häst som haft fång, säger Ove.

Sänkning eller rotation? Titta på hoven!
Det går att se på fångranden om hästen har en ren sänkning av hovbenet eller om den också har en rotation. Vid en ren sänkning är randen parallell med kronranden. Har hovbenet däremot roterat så ökar avståndet mellan rand och kronrand ju längre bak mot trakten man kommer. Fångranden börjar oftast synas fyra till sex veckor in i förloppet.
Ibland pratar man om så svåra hovbenssänkningar att hovbenet penetrerat sulan, men Ove Wattle menar att det i Sverige är väldigt ovanligt. Han har här bara sett det vid ett tillfälle och, som han säger, han har sett många fånghästar. I stället är det väldigt vanligt att det när lägesförändringen går snabbt bildas en dubbelsula i hoven, vilket lätt kan misstolkas för att hovbenet har gått igenom sulan.
- De hästarna ska inte avlivas. De går att behandla om de mår bra. Hur ont har hästen? Låt det bestämma! säger Ove.
På hästar där hovbenet faktiskt har penetrerat sulan måste man alltid sätta in antibiotika då de får en infektös osteit, vilket innebär att benet blir infekterat.

Lång konvalescens
Fånghästar får ofta en breddad lamellrand som motsvarar hovbenets lägesförändring, men det går att jobba tillbaka. Uttänjda lameller (ses som ett breddat lamellager i bärranden) ser lite krokiga ut och kan fortsätta göra så även när de läker ut.
- Om allt går bra tar det nio till tolv månader att återskapa en normal hovform, säger Ove.
Man måste räkna med en lång konvalescens på en fånghäst. Behandlingens mål är att hästen ska bli så bra som möjligt, att den ska må så bra som möjligt under konvalescensen, att det är praktiskt möjligt att genomföra behandlingen och att kostnaden blir rimlig.
Det viktiga när man börjar behandlingen är att ta hand om primärorsaken, det vill säga ta bort kraftfoder, bete etc. Hästen ska stå still, på bra underlag. Det ska vara fast, men inte hårt. Har den mycket ont ska den självklart ha smärtstillande. Har hästen ont fram så ska den utfodras högt och kunna dricka högt eftersom en låg huvudställning ger en ökad belastning på framhovarna och därigenom kan påverka hovbenets position. Man kan också behöva justera belastningsvinklarna, men Ove påpekar att det inte är något självändamål varken att dra av skor på en fånghäst eller att slå på skor. Hästen måste bestämma.
Han påpekar också att smärtan inte snabbar på läkningsförloppet, vilket är en föreställning som förekommer.
Under själva utvecklingsfasen kan det hjälpa att kyla hästens hovar och då kan man till och med förebygga fång. Det svåra är att nästan ingen hästägare vet när utvecklingsfasen inträffar, eftersom hästen då är symptomfri. För att kylningen ska ha effekt måste man kyla från framknä och has och nedåt.

Flera faktorer kan spela in
Vilka faktorer ligger då bakom fång? Ibland bara en, men ibland är det flera faktorer som hjälps åt. Sådant som kan spela in är tidigare fånganfall, foderbyten, hästens mag-tarmflora, avmaskning, vissa fodermedel, verkning/skoning, transporter, allmän sjukdom, vissa mediciner, fetma och inaktivitet.
- Man ska försöka minimera att sakerna görs samtidigt. Om hästen har skotts så bör man inte utsätta den för transport eller foderbyte samtidigt. Låt det gå några dagar, säger Ove.
Fånghästen ska absolut stå still så länge den har ont. Ove förklarar att belastningen ökar sönderslitningen i lamellagret. Därefter kan man gradvis öka rörelsen. När den verkats så bör den få stå still i några dagar. Varje dag ska man känna på pulsen ovanför kotan och se hur hästen rör sig.
Han säger att fånghästar med utläkt fång ofta kan gå på normalbete, men att de bara ska gå på dagbete. Äter de för mycket så kan man sätta på dem munkorgar, som gör att de inte kan äta lika snabbt.
- Efter köldnatten ser vi fler fånganfall. Växterna ändrar sig och det blir som ett foderbyte för hästen, säger han.
Han påpekar också att om man utfodrar med hösilage så blir det ofta ett foderbyte varje gång man öppnar en ny bal.
- Varje bal går igenom sin egen process, säger Ove. Och fodrets hygienvärden är av stor vikt.