Aachen, Aachen friskt humör!! (gästblogg från groomen)

Shit vilka veckor! Som alltid är det lite haikon taikon att vara ute med Jeanna, men ack så roligt. När jag kom till Segersta för avfärd var allt redo till Liza men Jeanna satt och red och hon hade inte packat sina egna saker än. Jag blev inte förvånad.
  
Resan ner gick förvånansvärt lätt, sludestination: Patrik Kittels fina stall i Münster och några dagar med träning. Med risk för att låta smörig, men hjälp vilket ställe! Otroligt fin anläggning som ser ut som att den är hämtad ur en katalog! Otroligt gulliga, hjälpsamma och trevliga personer som jobbar också. Och Lyndal, Patriks fru är otroligt härlig. Även om alla redan är glada så höjs glädje-radarn två snäpp när Lyndal kommer!
  
Vi kom till Patrik torsdag kväll och tisdag morgon styrde vi lastbilen mot tävlingarnas tävling, Aachen!! De andra dressyrsvenskarna som tävlade var Patrik Kittel, Charlotte Haid och Malin Hamilton. Alla med varsin tok-härlig groom, Marie, Johanna och Sofia! På plats var även Bosse, Kyra, Jeannas kille Marcus, Malins man och gulliga dotter Ella (som gillar hello kitty lika mycket som jag!) Rasmus och Mary Haid-Bondergaard, Lyndal och hennes föräldrar. Samt Malins kompis Anna och Marie Haward som äger Patriks fina Deja. Ett riktigt härligt gäng tycker jag allt!
  
Sverige slutade fyra i Nations cup, efter Tyskland, Danmark och USA. Hårt motstånd med fantastiska Damon Hill i toppen, den hästen är sååå fin! Liza och Jeanna fick nästan 69% i Grand Prix'n, självklart i regn. Jag fick sådan gåshud när de gick in. De sista jag sa innan de gick in var klyschigt nog "Ha kul och kom ihåg att njuta!" Typiskt mig. Underbart att se dem rida där inne och de var så himla duktiga. Av 37 starter gick 30 vidare till Grand Prix Special och sedan de 15 bästa därifrån till GP kür på söndagen!
Alla svenskar gick till specialen. Liza och Jeanna var fantastiskt duktiga där också, den framridningen var nog det bästa jag sett henne gå på hela Tysklands-resan. I Specialen slutade de som bästa svenska ekipage!
  
Mycket roliga och knäppa grejer har vi hunnit med, men mycket är nog sånt som inte blir lika roligt när man återberättar. Men det är alltid lite galet med Jeanna och Marcus, det är inte för intet som vi kallar oss för familjen Taikon! Resan hem gick också bra, vi körde hela natten för att slippa trafik, vi var rätt trötta så det urartade i ganska mycket flams-humor. Lustigt hur tre personer som nog anses som relativt vuxna kan spåra ur så. Men sen somnade Jeanna så jag och Marcus gick över till att diskutera livets stora frågor. Hurvida individer kan födas elaka och hur mycket ens omgivning och beteende speglar ens personlighet t.ex.
  
Jag såg en av hoppryttarna från Saudi Arabien när det skulle tas en gruppbild med alla ryttare på Aachentävlingen. Efter det sprang jag snabbt fram och frågade om jag kunde få ta en bild tillsammans med honom och det fick jag såklart. Detta förstorade vi upp till att jag skulle gifta mig med shejken som vi sedan upptäckte var en prins! Från att jag hade tagit ett kort med honom så var vi nästan gifta efter ett par dagar. Jag kanske äntligen har kysst tillräckligt många paddor för att få en prins, haha! Snart flyttar jag till Saudi.
  
Liza är ju helt fantatisk att vara ute och resa med. Så otroligt lätt att ha att göra med i alla lägen och hon gör alltid så gott hon kan. Om hon hade varit en människa hade hon varit en sån som är för snäll för sitt eget bästa! Imorse när vi stannade i skåne för vila var hon piggare än någonsin och busade runt med mig och frustade, gullig häst helt enkelt!
  
Tack alla inblandade för fina dagar och minnen i Münster och Aachen! Otroligt härligt och fantastiskt roligt! Kramar Elsa, Jeannas extra-groom!

 
Jag hittade en kompis på en restaurang som var ganska lik mig, förutom hårfärgen!
 

Fina prydnadshästar hos Patrik.
  


Liza på skritt-promenad.
  
Familjen Taikon! Eller?
  
Morgonpromenad och inspekterar banan!
  

Jag och min prins!!
  
 
Svenska groom-gänget!
  
Inför avvinkningscermonin.
Proffsiga team Triviant!
På söndagkvällen är det en ceremoni där det är meningen att alla ryttare ska vara med, många hade dock åkt hem men det var ändå mäktigt när alla red in inför ett fullsatt Aachen och alla på läktaren vinkade med med vita näsdukar. Min mobil dog tyvärr men här rider svenskarna in.
På väg hem! Liza pigg och glad, Marcus nyvaken och Jeanna som vanligt!