Antihäst eller ålderskris?

När jag träffade Anna så körde jag runt i en liten Seat Ibiza 1,4 sport. Man måste ställa sig frågan hur en motor på 1,4 liter kan vara "sport", men det kanske enbart handlade om att bilen var utrustad med sportstolar? En detalj som måste anses vara fullständigt onödig när det tar mer än en minut att nå 100 km/h.

Anna körde då runt i en gammal gul (guldfärgad?) Honda CR-V. I normala familjer kör mannen den stora bilen själv medan kvinnan och barnen trycker in sig i en liten bil. Ett ganska märkligt förhållande, som alltså i vårt fall var precis det omvända.

Även om Annas gamla bil mer kändes som en skogsmaskin än en bil att köra så gillade jag ändå känslan. Man satt lite högre upp, och det kändes att det var två ton bil som man framförde. Så jag bytte min lilla Seat och köpte en ny Honda CR-V med dieselmotor och dragkrok.

Jag hade faktiskt innan jag träffade Anna inte ens reflekterat över det här med dragkrok, och mest tyckt att det var en onödig detalj som bara smutsade ner byxorna när man gick emot skiten. Plötsligt så var just dragkrok ett absolut måste på en ny bil, och vi har dragit många mil hästsläp med min Honda CR-V.

Så i fredags så var det dags igen. Jag bytte bil. Den här gången så blev det ingen praktisk "hästbil" som mest är lämpad för att köra i leran på tävlingsplatser med eller att dra runt hästsläpet till olika träningar och tävlingar. Det blev en riktig bil.

Jag vet inte om man skall se det som ett tecken på att jag tar avstånd ifrån hästvärlden, eller kanske bara ännu ett ålderstecken? Jag köpte mig en BMW. Inte på något sätt en optimal dragbil för hästsläp (även om den faktiskt har ett drag som kommer ut om man trycker på en knapp), utan en bil som är rolig och bekväm alla andra gånger man kör bil.

Jag kör ganska många mil om året. Jag skulle gissa på att max tio procent av det jag kör är med hästsläpet bakom. Varför skall man då ha en bil som är anpassad för de tio procenten, istället för att köra bekvämt de nittio övriga? Ni hästmänniskor anpassar all er utrustning för att passa ert intresse, jag har satt ner foten och har bestämt mig för att säga nej!

Hur ofta på en tävling ser man inte ett ekipage med en transport för över 100000 spänn som de drar med en gammal rutten Volvo som är värd max en fjärdedel av det? Man måste ju ändå undra över prioriteringarna? Varför skall man lägga så mycket pengar på en transport som man använder, på sin höjd, ett par gånger i månaden, medan man harvar runt i sin fula gamla Volvo varje dag? Det finns ingen logik i det.

Nu är i och för sig vårt hästsläp av årsmodell 2011, men bilen är i alla fall värd bra mycket mer pengar än släpet, vilket är precis så som det borde vara. Varför skall hästen åka i första klass, medan övriga passagerare får hålla till godo med en bänk i tredje klass?