Äntligen på väg

Tåget passerade just ännu en håla som Gud har glömt, Skövde tror jag att det var. Det har blivit ljust ute och jag ser Sverige glida förbi utanför mitt fönster. Jag tycker om tåg, även om jag tvingades röra runt i SJ:s kaffe med något som liknade en sådan där spatel som doktorn använder för att hålla undan tungan med. Jag hoppas den jag hade i kaffet var oanvänd.

Inne i Globen börjar det dra ihop sig gissar jag. CK, Svante Johanssons hästskötare, twittrade om att de skulle träna inne i arenan kl 07:40, så de borde redan vara klara vid det här laget. Om ett par timmar är jag på plats. Tåget passerar ännu en håla och jag skall vila lite, medan tid är. Vi hörs snart!