Bilder från München!

Idag var inte vår dag. Figaro kändes jätteseg redan på framridningen och redan andra språnget på räcket rev han. Han som alltid är så försiktig! Kom på det igen och han rev igen, nästan snubblade över hindret. Funderade redan där på att strunta i att hoppa klassen och ibland ska man nog sjutton lyssna på den magkänslan.

Inne på banan hoppade han sen typ rakt igenom första hindret, helt orkeslös och oengagerad. Båda översta bommarna på stigsprånget bara flög. Sen var det som om han skärpte sig lite och det gick bra fram till slutet på banan, då han liksom bara drog! Har aldrig varit med om nåt sånt förut, på en linje, oxer-oxer med 5 galoppsprång, så bara avgick han efter första och hade nog försökt gå på fyra språng om jag inte fått stopp på honom innan andra oxern. Sedan hoppade vi den och svängde upp mot sista hindret, då bara drar han igen. Så jag styrde ifrån och blev naturligtvis utesluten. Men sen hoppade vi sista hindret lugnt och fint, så det blev ändå en okej skolrunda av det.

Det första jag gjorde när jag kom upp till stallet igen var att tempa honom. Då låg han på 38,7, för Figaro är det ganska högt, normalt ligger han mellan 37,0-37,5. Det är såna här gånger jag tycker att det är så himla viktigt att veta vad ens häst har för normaltemp. Osira t.ex låg helt normalt på 38,0 eller strax över till och med, så för henne skulle 38,7 inte vara en så stor grej. Nu var det här iofs direkt efter klassen, så jag tempade igen ett par timmar senare och då låg han på 37,9. Inte helt normalt för honom, men ändå inom rimliga gränser.

Har pratat med Sylve som tyckte att jag ska ge honom extra kraftfoder ikväll och sen tempa imorgon igen. Om tempen är normal, så hoppar jag den lilla rundans final, annars åker vi direkt på morgonen. Man måste, som sagt komma ihåg att han bara är 7 år Figaro och det är vansinnigt mycket nya intryck för honom de här två veckorna och han har gjort det så himla bra fram tills nu! Men idag gick han in i väggen lilla gubben. Men tänk vad mycket han kommer att ha lärt sig på det här när han väl fått smälta allting! Och bara för att skryta lite mer om min fina häst, så tycker jag att det är fantastiskt egentligen att han inte har tittat på ett enda hinder, inte skyggat för publiken eller alla kameror eller någonting på hela tiden. Han är verkligen en liten stjärna!

En så här fin rosett fick vi för vår andraplats igår! :) Den är stooooor!

Figaro är trött nu, jättetrött...

Okej, inte lika trött som den här hästen då... he he

Såhär ser det ut inne i stallet. Vi bor längst bort vid utgången på vänster sida.

Såhär ser tältstallarna ut utifrån.

Arenan, Olympiahalle i München.

Här kommer Marcus Ehning gående mot stallen.

Såhär ser det ut på väg ner till framhoppningen och tävlingsarenan, de har lagt ut gummimattor hela vägen för att hästarna inte ska halka.

Framhoppningen är väldigt liten och det råder organiserat kaos på den lilla ytan eftersom det inte finns några direkta begränsningar för hur många som får vara här inne.

Inne på framridningen kan man också kolla på den som är inne på banan via TV och på skärmen högst upp ser man vilket startnummer som är inne på banan. En jättebra idé för andra tävlingar att ta efter tycker jag, för då har man hela tiden koll på hur många det är kvar innan man själv ska in och det blir mycket lättare att planera!

Såhär ser vägen från framhoppningn och in på arenan ut, också med gummimattor.

Innan man går in på banan kan man se hur ställningen ser ut i klassen. Speciellt bra att veta om man vill rida för vinst eller en bra placering!

Här står man och väntar innan man blir insläppt på banan.

Själva arenan påminner lite om Globen, jättefin!

Arenan från en annan vinkel.

Träffade idag på min bloggkollega Ida, som är hästskötare åt Alexander Zetterman. Hon var glad och tyckte att jag var väldigt ambitiös som sprang omkring och fotade så mycket :) Träffade även på Alexander och önskade honom lycka till, han startar första gången nu på eftermiddagen.