Bloggen utlånad till anonym (och arg) tjej

Jag fick för ett tag sedan ett mail från en tjej som absolut inte ville att jag skulle veta vad hon hette, hon ville vara helt anonym. Tyvärr skickade hon mailet från sin jobbmail och längst ner i mailet så hade Outlook dessutom (väldigt påpassligt) klistrat in en automatisk signatur med namn, arbetsplats, mobilnummer, faxnummer och lite annat smått och gott.

Jag tänkte låna ut min blogg till den här tjejen idag och lägga ut hennes mail, men jag har valt att ta bort själva den automatiska signaturen... Det var det här med källskydd ni vet. Inte för jag är journalist, men ändå. Det roligaste med mailet är att jag riktigt känner hur hon sitter och eldar upp sig själv till det börjar ryka ur öronen på henne. Här är mailet:

Hej Havrepappa.
Eftersom jag själv är i branschen törs jag inte alltid vara så vass, eller om vi ska kalla det uppriktig. Men allvarligt talad, stylingen på regionala dressyrtävlingar…

.

En förmögenhet som skulle kunna få ett mindre samhälle i västerbotten att gå runt, läggs ner på stylingen av hästen. Det ska vara benskydd av  högsta kvalité, schabrak, stövlar, hjälmar, handskar och pannband med kristaller och pikeurridbyxor för 2 000 spänn.

.

Hästen är helst flätad av någon gammalt stallproffs som varit groom i Tyskland (om annars brukar ju resultatet vara ganska varierat) och ganska ofta är även ekipagets bihang (så som jag förstår att du får fungera på tävling), stylad för att matcha hästen. Men... Och det är ett stort men. När det kommer till stylingen av själva ryttaren verkar det spela föga roll, även om ridbyxorna är dyra.

.

Om ryttaren är född någon gång innan 1982 är det mera regel än undantag att de själva ser ut att ha gjort sig redo för blåkulla och inte ryttartävling. Om damerna i fråga inte är kortklippta som karlar, har de oftast inte orkat sätta upp håret utan låter det fladdra och slänga utanför hjälmen, trots att hästen är knoppad så den fått ett ansiktslyft.

.

Helst av allt har dessa ryttare inte ens orkat borsta håret utan låter det ligga i en snygg hjälmfrisyr när de inte sitter på hästen, och går sedan gärna in på prisutdelning i någon gammal Volvo Ocean Race-jacka ( ibästa fall), eller en klubbjacka som är så urtvättad att den blivit grå.

.

Jag har också noterat att många av de kortklippta damerna trots allt rider med en stor rosett och hårnät i nacken, väl inne på banan, och efter lite oartigt stirrande såg jag att själva hårspännet faktiskt fästes bak på hjälmen. Very strange!

.

En del verkar inte tycka sin egen utrustning spelar någon roll alls trots att hästen ska gå med bästa kandaret. Äsch, ett par granigestövlar (som de dessutom använder när de plockar svamp på hösten) går bra, och att kavajen är lite trång och står rakt ut från ryggen spelar ingen roll. Jag har sett ryttare fästa sina kvajer med gummiband från knapphål till knapp, det blir ett snyggt glapp.

.

Jag finner det hela upprörande. I ett hopp om att den uråldriga dressyruniformen kan moderniseras och blir både praktiskt och snygg som på hoppsidan, så tycker jag att dressyrryttarna får visa lite respekt. För om det ser ut så här nu, hur kommer det se ut sen?

Jag skulle hur som helst blir glad om du kunde ta tag i damernas slappa inställning till sin egen styling på tävling, alternativ se till att premierna blir hårspray och hårborste istället för ett gammalt schabrak som det står allsvenskan på.

.

Eftersom jag jagade upp mig själv medan jag skrev det här blev det alldeles för långt. Jag förstår om du slutat läsa nu men skulle ändå uppskatta att vara anonym.

.

Med vänlig hälsning

.
J

Ordet är fritt och luften är fri. Det är dags för "damerna" som läser det här att kommentera. Finns det någon sanning i vad "J" skriver, eller är det bara ont förtal från (en förmodad) hoppryttare?

Jag har ju förut reagerat på den där "lösbävern" som många dressyrtanter fäster i håret för att få en stor knut i nacken, men själv har jag inte sett någon fästa håret i hjälmen. Det låter hysteriskt roligt i mina öron. Jag ser framför mig hur det skulle se ut om någon ryttare tappade hjälmen under ritten och halva håret följde med. Kvar på banan hade det legat en död hamster med en för stor dressyrhjälm på.