Dags att göra något åt det

Det är en sak jag har varit livrädd för när det kommer till ridningen. Nämligen att min skevhet ska smitta av sig på Gandalf. Trots att jag försöker tänka rakt och har mamma vakande som en hök över mig, så är det inte alltid det blir rätt.

Under gårdagen hade vi ute en massör till G. Har inte känt några större saker på honom, mer än att han har varit lite stel i vänster sida. Något som har blivit bättre ju mer vi har kommit igång under dessa tre veckor. Han var väldigt fin i kroppen men lite, lite, lite skev i korset. Den skevhet jag har försökt att undvika. Men jag vet så väl att ibland när jag rider på volter till vänster tappar jag höger stigbygel. Jag trampar så lätt över för mycket, men det kanske inte är så konstigt när man ser ut så här;

Det är alltså så här jag har sett ut de senaste 2,5 åren. Läkarna på vårdcentralen har ignorerat mig och jag har varit på två läkarbesök (tredje gången jag ville dit fick jag inte komma) och fått kommentarer som "det blir så ibland" och "ät de här tabletterna så blir det bättre". Jag har varit på massage, kiropraktor och sjukgymnast. Utan att det har hjälpt. Nu syns det inte på bilden, men på den vänstra axeln har jag en stor knöl som kan vara förslitning. Vad vet jag när jag inte får någon hjälp?

Jag är fruktansvärt stel i hela överkroppen. Framförallt nacken och axlar. Är så öm att jag knappt kan peta på nacken. Får ibland smärta i axeln och överarmen. Men det så här jag har levt de senaste åren att man till slut börjar "vänja" sig..

MEN jag vill inte göra min häst skev. Är glad över att vi tog ut massören trots att vi egentligen inte kände något för då kunde hon rätta till det lilla med en gång men också få mig att ta tag i mitt egna problem. Fick också mycket tips på att jag får tänka mycket på att överdriva och trampa över till höger.

Nu under morgonen har mamma ringt runt och på måndag tar jag klivet in i den privata vården. Ska träffa en specialist i ortopedi på Perago ortopedklinik som ligger på Carlanderska. Har en dubbeltid då de ansåg att jag behövde det. Ska bli spännande men lite läskigt också.. Tycker inte om sjukhus och min största fobi är sprutor. Nu hoppas jag att jag slipper det sistnämnda men man vet ju tyvärr aldrig.. Huvudsaken är väl att det blir bra iallafall..