Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen! (dom dom dom)

Idag på hippologen samlades ungefär halva klassen vid 06.00 för att tillsammans fixa så våra skol och körhästar blev fodrade, påklädda, kom ut i hagen och fick bäddat innan det var dags för den årliga Luciafirandet!

Det bjöds på glögg, lussekatter, gröt, pepparkakor och ett fint Luciatåg som Hippolog trean (med lite andra tjejer) stod för. Mysigt i stora ridhuset med nedsläckt och tända ljus. Lyser upp i mörkret efter denna tuffa vecka som varit!

För visst är det tufft ibland! Det är mörkt när man kommer, mörkt när man går, lerigt, blåser och regnar 24/7. Hästar skall tas hand om vare sig det blåser storm och man har massor av plugg. Så det ÄR hårt att vara hippolog det ska jag inte sticka under stolen med.

Det finns dagar jag bara vill dra täcket över huvudet när klockan ringer innan 06. Dagar jag svär när jag för 34 dagen måste cykla till stallet i motvid och ösregn. Dagar man fryser fingrar och tår av sig fast man är så påpälsad att man knappt kan röra sig. Dagar då gödselkärran är så tung att den inte går att rubba hur man än bär sig åt. Dagar då man helt enkelt vill ge upp...  MEN! (som Tony Irving skulle ha sagt) det är som de säger, efter regn kommer solsken och snart kommer vi vända ansiktet mot solen igen och säga "Hej! var har du varit någonstans?"

Snart kommer hästarna komma in och inte var leriga från topp till tå, snart går det att vistas i stallet utan 3 jackor och dubbla handskar. Om några få dagar vänder det och blir ljusare igen vilket innebär att vi går mot vår! Så håll ut alla hästmänniskor! Kämpa på där ute. För helt ärligt så är det ju ändå värt det!

Så drick lite glögg, tänd lite ljus och klappa er själva på axeln för att ni orkar fast det är tufft!