Digestionsapparaten

Hej bloggen! Nu var det evigheter sedan jag skrev något här... För 1,5 vecka sedan (känns som 2 år sen) skrev jag tenta för delkurserna urigenitalorganen och digestionsorganen. Besked om hur det gick kommer om ett par veckor så håll tummarna! Känslan när jag gick ut från skrivsalen var ilska :P det var några frågor som jag tyckte jag borde haft bättre koll på än vad jag hade så jag vart sur på mig själv. Jag kollade upp sakerna efteråt och det verkade som om jag lyckats få med det mesta iallafall.

Hästens digestionssystem skiljer sig från vårat och tex hundens. Vi kan inte bryta ner cellulosa eftersom det inte finns några kroppsegna enzymer som klarar av det, men det har hästarna (och idisslarna) löst genom ett sammarbete med mikrober (svampar, bakterier och protozoer). Jag tänkte först beskriva lite kort hur nedbrytningen sker hos oss och hunden, för att sedan jämför med hästen.

I munnen startar den mekaniska nedbrytningen genom tuggning, dels sönderdelas fodret till mindre delar plus att det blandas med saliven som bland annat gör det lättare att svälja fodret. I magsäcken blandas fodret med magsaften som har väldigt lågt pH vilket bland annat har en bakteriedödande effekt. Hund äter stora mängder foder men äter sällan. Deras magsäck kan därför tänjas ut väldigt mycket utan att hunden blir påverkad, fodret ligger däri och bearbetas tillsammans med muskelkontraktioner till en soppa som sedan successivt portioneras ut i tunntarmen. I magsäcken påbörjas även nedbrytningen av proteiner med hjälp av enzymet pepsin.

I tunntarmen tillförs bukspott från pankreas som har en buffrande effekt (höja pH eftersom det i magsäcken var mycket surare miljö än vi vill ha i tunntarmen) samt innehåller enzymer som bryter ner fodrets näringsämnen till beståndsdelar. Amylas spjälkar kolhydrater, lipas spjälkar fett och trypsin spjälkar proteiner. Det tillförs även galla från gallblåsan som assisterar lipas i fettnedbrytningen. Näringsämnerna tas upp av blodet genom tarmväggen och transporteras till levern via portavenen. Den viktigaste energikällan är glukos som bildas när kolhydraterna bryts ner.

Det mesta av absorptionen sker alltså i tunntarmen, det gäller även vätska. En del vätska absorberas även i tjocktarmen innan resterna färdas ur kroppen the natural way.

Hästen då. Den första skillnaden är att gräsätare tuggar sitt foder mycket noggrannare än köttätare/allätare. Det är för att cellulosa (fibrer) i gräset (eller höt) är svårare att bryta ner och det behövs därför mindre bitar så att mikroberna jag nämnde innan har större yta att jobba på. Magsäcken är relativt mindre hos häst och fodret passerar snabbt igenom här, hästen behöver därför äta lite hela tiden jämfört med hunden som äter mycket men sällan. Nedbrytning av fett, proteiner och stärkelse (lättsmälta kolhydrater som kan spjälkas av amylas) sker på samma sätt som hos hunden. Men de kolhydrater som amylas inte rår på, fibrer såsom cellulosa, går rakt igenom tunntarmen till grovtarmen. Hästen är en grovtarmsjäsare. Här bor mikroberna som lever i symbios med hästen. De ”äter” upp cellulosan och restprodukterna som då bildas är fettsyror kallade VFA som hästen kan använda som energikälla. Kolhydraterna omvandlas alltså till fett som är den viktigaste energikällan jämfört med hund där det är glukos.

Mikroberna är kräsna med vilken miljö de lever i. Ger man mycket stärkelse (kraftfoder) sänks pH vilket gör att mikroberna inte trivs och dör. Som sagt är hästens viktigaste energikälla VFA och är således konstruerad för att äta fibrer. Att man fodrar mycket med kraftfoder beror antagligen mest på tradition. Vår föreläsare förklarade att man förr var tvungen att fodra med kraftfoder eftersom arbetshästarna arbetade så hårt att de krävde stora mängder energi men eftersom de var ute i skogen hela dagarna och just arbetade så fanns det inte tid att äta tillräckligt mycket grovfoder för att få i sig all den energin. Våra hobbyhästar idag lever inte på det viset och det finns därför anledning att fundera på hur och varför man utfodrar sin häst som man gör. En sur miljö med missnöjda mikrober ger problem i hela digestionssystemet.

Kolla gärna på denna filmen om hur hästens tarmar ser ut! https://www.youtube.com/watch?v=fdz78HU_fkM&app=desktop

Det är så himla häftigt och man förstår ju verkligen varför det är så mycket problem med hästens tarmen, det är ju bara en enda stor knut! :P Observera då att tunntarmen i filmen är grovt förkortad! Jag kan titta på denna hur många gånger som helst, helt fascinerad.

Kor är väldigt häftiga djur också. Hästen var ju grovtarmsjäsare men idisslare är förmagsjäsare. Deras jäsningskammare med mikrober är alltså längst fram i digestionssystemet istället för längst bak och det innebär att mikroberna har första tjing på allt kon stoppar i sig. Det sker alltså ingen nedbryning av kolhydrater i tunntarmen utan kon från sin energi uteslutande från VFA. Vissa av fettsyrorna omvandlas sedan till glukos i levern. Det omättade fettet mättas av mikroberna och tas sedan upp i tunntarmen, det som tas upp är alltså inte likadant som det fettet som förekommit i fodret. Att mätta fettet innebär att mikroberna byter ut dubbelbindningar i fettsyran till väte. Protein degraderas av mikroberna som sedan bygger upp nya proteiner som de hellre vill ha och dessa tas sedan upp i tunnturmen. Detta innebär att idisslare inte är lika beroende av proteinsammansättningen i fodret som enkelmagade djur är. Det finns någon studie som visar att kor kan leva på enbart tidningspapper och urea (som används av mikroberna för att producera de proteiner de vill ha)! HUR COOLT! Det är nog inte att rekommendera en sådan diet men det är ändå häftigt att det fungerar.

Det var väldigt kort om hur det fungerar inne i våra djurs magar! Jag ska sätta mig en stund till innan jag tar kväll för att plugga muskler! Pågående kurs är nämligen rörelseapparaten med hunden som modelldjur. Muskler, leder, kärl och nerver studeras och matas in i mitt arma stackars huvud samtidigt som jag försöker repetera de övriga organsystemen inför den stora anatomitentan i slutet av april. Den har tiidgare kallats för gatloppet men för att inte stressa eleverna heter den nu typ ”stationstentamen anatomi”, men gatloppet lever kvar bland eleverna och vi är uppstressade hursomhelst :P Stationstentamen består av 25 stycken stationer á 5 minuter med framdissikerat material och uppmärkta strukturer som vi ska identifiera. Det innefattar alla organsystemen från vårens kurser så som endokrina organ, cirkulation/respiration, digestionsorgan, urigenitalorgan och rörelseapparaten. Det är mycket ord. Väldigt mycket ord. Men det ska förhoppningsvis gå det också :)

Ha det gött!

Bella får agera modell vid muskelplugg!

Ölis är igång och promenadrids <3