En fredag någonstans mitt i livet

Solen skiner ute, det är första gången på länge som jag kan minnas att den lampan är tänd. Vi har haft ett riktigt busväder här på västkusten hela veckan med massor med regn och blåst. Det känns som höst ute och jag funderade igår på om vinterdäcken kommer att funka en vinter till. Det är illa när man börjar tänka på sådant.

Just vintern är inte den årstiden som jag tycker bäst om, men jag älskar hösten med sina kalla och klara mornar och träden som lyser i guld och rött. Sådan är jag, och jag tror att det är få hästmänniskor som ser fram emot vintern. Allt med hästen blir så mycket jobbigare när det är kallt ute. Fast å andra sidan är ju inte sommaren bra heller...

På söndag skall Anna tävla igen. Den här gången går färden till Strömma, någonstans ute i skogen mellan civilisationen och Skene typ. Vad jag vet så här långt så är det helgens enda hästaktivitet.

Vår lilla Lilleman slog något slags personligt rekord igår när han lyckades kravla sig ur sitt täcke (med kryssgjord, svanskappa och täckgjord) på under två minuter inne i boxen. Man kan inte säga annat än att han är vig och enveten. Täcken är skit säger Lilleman och ställer sig och kissar på sitt täcke innan han gräver ner det i underlaget. Undrar just hur många vintertäcken han kommer att döda den här vintern?

Själv fick jag ett roligt uppdrag igår. Jag skall live/gästblogga för ungdomarna i Svenska Ridsportförbundet under ett forum de skall ha i november. Ni som läser här kommer att få ta del av händelserna där också eftersom jag kommer dubbelposta allt jag skriver även här i den ordinarie bloggen. Mer om det lite längre fram i höst.

Frida mailade mig ytterligare en tokig annons. Den är lite gammal och jag har testat den på tre hästtjejer som alla hade sett den förut, så jag antar att det är jag och Frida som är "lite efter". Här är den i alla fall. Om vi inte hörs förr så får ni ha en trevlig helg där ute i hästsverige.