En känsla som består!

Igår efter ridpasset så kände jag mig så otroligt glad! Cajza var helt fantastisk igår och jobbade på i ridhuset med en stor dos entusiasm.

Det var hoppträning när jag kom in och då brukar hon tagga till rejält, likaså igår.. Men när hon ökat takten mot några hinder som jag skulle rida förbi och varje gång blivit vänd in på en volt, då insåg hon att det inte skulle bli hoppning den dagen.

Det känns bra att min häst gillar att hoppa iallafall :)

Jag kände att det kanske skulle bli ett jobbigt pass nu när hon var lite uppvarvad, men efter att ha skrittat i några minuter så föll alla bitar på plats.

Hon galopperade lugnt och var mjuk och fin i munnen, alla övergångar trav - galopp var superfina och tillslut bad jag Per komma ned från läktaren och titta ordentligt.

Superroligt!! :) Jag har haft henne i 10 månader nu och det känns verkligen som att vi hittat varandra!

Men en sak som stör mig är att jag inte tar tag i mitt sadelproblem!

För Cajza är det inget problem, men för mig är det..

Sadeln är skön som tusan, men alldeles för liten för mig :(

Jag hade en annons ute på den förut, men storleken var fel för dom som hörde av sig..

Ingen som är sugen på att köpa min Meredith Prestige sadel? :)

Storleken är 18/34.
Om någon är intresserad så kontakta mig på annelieblogg@gmail.com

Måste nog lägga ut annons nu också!

Och på lördag är det jag som åker till Sadelmagasinet i Solna och ser över deras sortiment! :)

/annelie