Energikick & otursförföljd häst

Hoppas ni alla har haft en fin midsommar, hur ni än har firat/inte firat. Själv har jag haft en helt fantastisk, kravlös helg som gett massor av ny energi och inspiration i allmänhet! Nu måste jag dessvärre komma ner på jorden igen och förbereda nästa, som vanligt, sjukt hektiska vecka. Jag kommer inte att ha ledigt igen förrän i mitten av augusti och just nu känns det väääldigt långt bort!

Nåväl, om jag nu oroade mig för att ha lite för lugna dagar såg Loppan till att hålla mig sysselsatt. Idag när jag hälsade på henne hade hon nämligen jordens största svullnad under/på ganaschen... Min första tanke var huggormsbett men jag hittade inga hål eller märken. Jag tror helt enkelt hon har åkt på stryk igen och fått en spark! Alternativt kanske hon reagerat väldigt kraftigt på ett insektsbett, men eftersom jag inte såg nåt märke som tydde på det tror jag ändå på det förstnämnda. Har funderat åt alla håll och även tänkt att hon kanske är lite tidig med tandväxlingen, men det stämmer inte heller med hur det ser ut eller var det sitter..

Hon var som vanligt, åt, var vaken & "med", stod & gick så jag avvaktade med att göra något drastiskt just idag. Allmäntillståndet är bra och inget vätskar eller dylikt. Om det inte ser bättre ut imorgon funderar jag på att ringa veterinär och bara bolla..Men jag som inte har någon erfarenhet av såna här frakturer undrar; Vad gör man om det nu skulle vara något som gått sönder där inne? Det beror ju på vad som blivit skadat så klart, men det känns ju svårt att både gipsa eller sondmata i månader framöver :) Om det är en fraktur kanske hon skulle haft svårt att äta förvisso...Det kanske bådar gott? (Såhär håller jag på och resonerar med mig själv just nu, "å ena sidan, å andra sidan"). Suck!

Jag som alltid förespråkar naturlig hästhållning övervägde idag starkt att bygga ett isolerat rum där Loppan får tillbringa resten av livet inlindad i bomull! Hur otursförsöljd får man vara egentligen?

Innan detta var jag i alla fall en sväng hos Greta och, inspirerad av cavaletti-videon som lades upp på Hippson häromdagen, trimmade jag lite på banan + galopperade på mjuka skogsstigar därefter. Det - och att mysa med fina Loppan - väger upp all världens sorger :)