Ett stort steg för Karin

För tre år sedan hade jag aldrig satt min fot i ett gym. För två år sedan trivdes jag inte alls att träna bland andra människor. För ett år sedan vågade jag inte springa på ett löpband. Idag trivs jag på gymmet och springer på löpbandet . Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för Karin.

Jag brukar tänka att jag har ett par skygglappar för ögonen och bara kan titta rakt fram och det hjälper faktiskt. Idag sprang jag på nytt rekord, tog min gamla vikt i benpress (något jag inte har gjort sedan 2009 när jag red som mest) och höjde vikten ytterligare på insida lår och axlar/armar. Det är väldigt sällan jag är nöjd med mig själv men idag är jag så galet nöjd med mig själv!

Äntligen har insett att de som går till ett gym för att träna är där för att träna och inte titta på alla andra som svettas. Nu är nästa utmaning att börja gå på pass!

Nu ska jag ta hand om disken i köket, snurra ihop några träns och sen ta med mig hunden och åka och hämta mamma vid jobbet. Vidare till stallet för att förbereda inför Ellas ankomst imorgon! Har som mål att bli starkare än någonsin i sadeln och den vägen ska ni få följa med på.

Hittade ingen passande bild så slänger in en bild på våran nya, fina köksmaskin som flyttade in förra helgen. Ska prova att baka i den någon dag. Sugen på att göra en omgång med rågsiktsbullar!