Fantastiska Heiko och Oskar som gick över bommen i transporten!

Hej!
Vi börjar med det roliga. Jag valde att hoppa 90 cm med Heiko idag på clear rounden, och det var tur! Vissa oxrar var jättestora!

Det blev två stopp och ett nedslag. Men stoppen brodde på att jag har en för snäll häst! Avstånden blev helt fel på de två stoppen. Han var alldeles för långt ifrån hindren för att hopp av, och jag är glad för att jag har en häst med såpass mycket vett som förstår att om han skulle hoppa så skulle han krachat i hindrena. Nedslaget kommer jag inte ihåg vad det brodde på. Det var även ett bra tempo igenom hela banan. Så mer än nöjd är jag!

Det var faktiskt min hopptränare som byggde banan. :) Jag är glad för att jag valde att hoppa 90 och inte en meter. När jag styrde mot hinder nr 7 så tänkte jag "Är det verkligen 90? det är ju jättestort och långt(oxer), men om Heiko inte klarar det så vägrar han, så köööör"

Filmen:

Det är alltså mamma som filmade, och min lillebror som gör ljudefekterna.

Jag har världens bästa häst att lära mig att hoppa på!
Jag har även kommit på att jag så smått börjar att se om jag kommer bra på hindren några galoppsprång innan. Det går framåt! :)

Matilda hoppade 40 cm två gånger. Ena gången så missa hon hinder nr 7, men det gör inget! Hon glömde totalt av sjuan och red förbi det istället. Andra gången så klarade hon alla hindren. :) Hon är så duktig!

När Matilda hade hoppat så ställde vi in Oskar i transporten och tog ut Heiko. Han blev orolig och började sparka och ha sig där inne. Ponnyakuten är verkligen världens bästa program. :) Jag kom ihåg att de sa någongån att man inte skall vara så "chinkig" när hästarna börjar "konstra" sig. Så vi stängde alla luckor, även framdörren. Efter en stund så lugna han sig betydligt. Så vi gick bort med Heiko. Efter en stund när jag hade ridit fram honom så sprang jag bort till bilen för att kolla att han stod på rätt sida och att han inte hade hoppat över bommen. Då var det nästan helt lungt. Så jag gick bort och startade Heiko.

När jag kom tillbaka med Heiko så var det lite livligare i transporten. Jag tänkte att han bara var rastlös där inne. När jag sedan la in sadelgjorden i bagageluckan så såg jag hans man framme i fönstret på transporten! Jag ropade/skrek till mamma: Han är framme! Vad är kniven?

Innan hade vi en häst som gick över bommen en gång. Så jag trodde att Oskar hade trasslat in sig i grimskaftet. Så jag fick tag på en sax som alltid ligger i bilen(typ till sånahär händelser, eller till att skära upp säkerhetsbälten i trafikolyckor, säkerheten!!!).

När jag öppnade framdörren så såg jag att han stod med frambenen där hästarna huvuden skall vara. Bommen var under hans mage vid hans bakben. Han stod alltså med bakbenen i luften och frambenen där vi tränsar. Förstå ni? Mamma stod och höll Heiko och endast min lilleror var i närheten. Så min 5- åriga lillebror fick stå och hålla Heiko! Tur att Heiko är snäll. :)

Jag och mamma hoppade in i transporten. Mamma stod och lugna honom och jag började kampen med att få loss bommen. När jag hade tagit bort alla "pinnar" så tog jag i för kung och fosterland med att försöka få loss bommen. Hans vikt tryckte ju ned bommen såpass mycket så att jag var tvungen att få upp den för att den sedan kunde falla ned på marken. När jag försökte dra så sa mamma: Skynda dig, annars så dör han! Han andades alltså konstigt. Efter några sekunder så fick jag loss bommen och han stod med alla fyra benen på marken igen. Mamma gick och öppnade lämmen och jag kunde gå ut med honom. Han var hel!!! Det var endast ett litet sår i munnen(!) på honom. Han skrittade och travade ordentligt. Sedan så var det bara att ta in Heiko först i transporten och sedan in med Oskar igen, och han gick faktiskt rakt in! Sedan stod han still! Det konstiga är att när vi hämtade Oskar så åkte han själv och gjorde inga konstigheter. Det är väll bara när hans transportkompis går ifrån honom han kan få för sig att göra såhär.

Jag skulle egentligen ha skrivit om hur jag kommer att hantera/rida in de nya hästarna idag. Men det får bli imorgon.

/Viktor