Filippo är kung och jag blir nostalgisk!

Izabella här, Idag har jag varit och hälsat på min gamle trotjänare Filippo som nu bor i Rimbo med sin nya ägare Malin Mårtensson. Filippo var min övergångshäst från ponny och den bästa man kunnat tänka sig för den uppgiften! För mig var han den där optimala läromästaren som alla ponnyryttare letar efter när de ska gå över till häst. 163 cm i mankhöjd, så inte alltför stor, fint steg men inte för mycket att sitta på. Fint temperament och gjorde alltid sitt bästa. Om jag gjorde fel gjorde han fel o om jag gjorde rätt blev det rätt. Ett perfekt facit på ridningen med andra ord.

Jag har Filippo att tacka för såå mycket. Vi plockade placeringar upp till Msv A tillsammans och red final på Junior SM samt red i silverlaget på Nordiska Mästerskapet 2006 där vi slutade 6-a. Att sälja Filippo var bland det svåraste jag gjort i hela mitt liv, speciellt eftersom vi precis placerat oss i Msv A när köpet blev ett faktum och vi var aktuella för Young-Rider landslaget. Dock måste man offra saker här i livet och man kan inte ha allt. Jag kunde inte ha 2 hästar och samtidigt plugga på veterinärprogrammet. Det gick bara inte. Inte ekonomiskt och inte tidsmässigt. Jag får ofta reaktioner från folk i klassen som inte förstår hur jag ens hinner ha en häst just nu och träna och tävla lite. Jag vet inte hur jag gör det men med mycket vilja och minst 9 h sömn på helgdagarna kommer man långt!

Ett av de jobbigaste sakerna med att sälja Filippo var att inte längre kunna rida på den nivån jag gjort innan. Vovva har mer potential men har varit och är fortfarande en stor utmaning för mig att rida. Det var också jobbigt att se hur många av mina tävlingskompisar fortsatte att utvecklas och gick upp i högre klasser medan jag satt med pluggböckerna. Jag kommer fortfarande ihåg känslan hur det var att sitta på läktaren i Falsterbo det året som jag sålde Filippo och kolla på Young-Rider klasserna. Dock var Filippo 18 år när jag sålde honom, så när jag sålde honom för snart 3 år sedan fanns ingen tid att förlora. Jag hittade världens gulligaste tjej vid namn Malin Mårtensson från Östersund som föll pladask för prinsen. Jag har aldrig slutat ångra köpet men när jag ser Malin med Filippo så inser jag att han inte kunde fått det bättre. Filippo is the king!

Det blev mycket känslor inom mig när vi träffades idag, jag och Filippo.

Super-duper härliga Malin som nu äger "loppe" som jag kallade honom.

Filippo och jag på Nordiska Mästerskapen:





Ovan ser ni silverlaget: Nina Hofmann, Jag, Kristina Berthagen och Johanna Due-Boje. Idag rider Nina på världsklass-nivå och Johanna är inte långt efter. Kristina läser också till veterinär fast i Danmark. Inte dåligt med två veterinärer i ett lag, fast det visste vi inte då!:) Ibland när jag tittar tillbaka på dessa bilder så ångrar jag att jag inte satsade vidare, men det finns förhoppningsvis tid i framtiden, och sen kommer jag ju ha världens bästa jobb!!!

I skolan har vi haft neurologi i två dagar med en riktigt bra lärare som egentligen jobbar, forskar och undervisar i Holland, men är på SLU lite då och då. Vilket privilegie för oss!

Under föreläsningarna har vi haft med hundar i klassrummet för att samtidigt få praktisk demonstration av undersökningarna. Nedan en bild på Peter Svanström, en kursare till mig som får träna på nervundersökning samtidigt som läraren instruerar. Peter kallas även "smådjursexperten" av mig eftersom han redan kan det mesta på hund och katt och är riktigt talangfull (varsågod Peter men jag är ärlig). Vi svenskar är alltför dåliga på att berömma varandra! Så lägg hans namn på minnet inför framtiden om ni vill ha tag på en bra smådjursveterinär. Här provocerar han ryggraden för att se om hunden har smärta av exempelvis ett diskbråck.

I morgon är det veterinärkongressen i Uppsala, ett årligt event där veterinärer från hela Sverige kommer på besök till Ultuna. Det anordnas föreläsningar och mässa med nya produkter.

Hej svejs/I