Flyinge, med fem hästar del V

Idag har Wellington och Cilantro gått final. Dessvärre en ganska dyster dag. Stackars Cilantro måste satt slem i halsen och hostade så att han var tvungen att avbryta. Han har bytt hö under tiden i Flyinge och kan ha reagerat på det. Jag hoppas verkligen att det går bra med honom och är väldigt glad att Emmelie avbröt testridningen, jag ångrar att jag inte gjorde det själv. Han hostade lite på framridningen sedan försvann det. Men det började när jag red och blev värre när Emmelie red. Självklart jättetråkigt att inte få bedömningen av testryttarna och synd om hästen!

Wellington gick bra! Jag är jättenöjd med honom. Han fick 8,0 på traven vilket jag var väldigt nöjd med. Den kändes bra, i ganska bra uppförsbacke. Skritten kände jag att den var lite hastig, han var laddad och blev snabb i fötterna och hörde dessutom en mobiltelefon i publiken ringa (det gör mig ingenting, jag är glad att han är pigg och vaken eftersom han tidigare har kunnat bli lite lat på banan). Han fick 6,9 på skritten. Galoppen kändes liksom traven bra, ett byte var lite svängigt men alla var rena. På galoppen fick jag 7,5. Däremot halkade jag ner på lösgjordheten igen, 7,0 och utvecklingsbarhet 7,5.

Jag har försökt att rida väldigt mycket lösgörande arbete på Wellington eftersom jag tidigare har fått lite lägre på lösgjordheten. Första dagen här nere tyckte jag att han var väldigt avslappnad och mjuk på banan men då fick jag lägre på gångarterna och ändå inte högre på lösgjordheten, så till dag nummer två satte jag lite mer tryck och fick högre på gångarterna. Men idag halkade vi tillbaka till lite lägre på lösgjordheten. Han har byggt på sig bra av mycket lösgörande arbete och jag kommer fortsätta på den linjen eftersom det är så lätt att hämta tillbaka trycket i honom. Han är verkligen en väldigt påverkbar häst som alltid ställer upp, stor eloge till fina Wellington!

Han slutade 7:a i Breeders och 9:a i öppna championatet.

Nu är jag, Gabbi och Caramelle på väg hem. Det ska bli väldigt skönt att komma hem! Längtar efter Liza, Vilja, Bettan och de andra hästarna där hemma!

Flyinge är slut för i år för oss och det har varit blandade resultat och känslor. Hästarna har varit fantastiska, det är så duktigt av dem att klara av miljön, banorna och allt runtomkring. För många av dem är det första gången de bor borta i mobila boxar med fladdrande tak och hästar som går ut och in. Mia har varit jättebra som har fått allt att funka och har skött hästarna exemplariskt!