Forskning hela veckan + nygammal tävlingsdebut med rosett:)

Hallå!

Hela veckan har jag varit på SLU i Uppsala för att jobba med mitt examensarbete. Som jag tidigare berättat så deltar jag i forskningsprojekt som går ut på att öka syresättningen på hästar i narkos genom att tillsätta en extra gas, kvävemonoxid (NO). Projektet har pågått i ca 1,5 år nu och det jag för tillfället gör nu är att sammanställa enormt mycket data som vi samlat in från totalt 23 st hästar som genomgått bukkirurgi (kolikhästar som buköppnats) på UDS under de senaste 1,5 åren. Ca hälften av hästarna har blivit behandlade med NO och hälften fungerar som kontroller. Det vi redan nu ser är att de behandlade hästarna har betydligt högre nivåer av syre i blodet jomfört med kontrollgruppen.

Varför syresätter sig hästar dåligt i narkos? Jo det beror på att de i större grad än andra djur drabbas av att lungorna faller samman då de ligger ner. Detta kallas för atelektas. Vid atelektas så är inte lungan luftförande och inget syre kan tas in i kroppen via andningen.

Detta händer ffa då hästarna ligger på rygg. På vissa hästar kan så mycket som 75% av lungorna falla samman och därför inte utnyttjas! Att lungorna gör detta beror dels på att de trycks ihop av den tunga kroppen, men även av att bukorganen trycker på lungorna och ger dem mindre plats när hästen ligger på rygg. Hästar ligger ju aldrig frivilligt på rygg (som t.ex. en hund kan göra) och heller inte på sidan mer än max 20 min innan de går upp i bröstläge igen. Det beror ffa på att syresättningen inte fungerar optimalt när hästen ligger på sidan, och allra sämst när den ligger på rygg (som den måste göra då man öppnar buken).

Gasen (NO) fungerar på så sätt att den vidgar kärlen i lungan på de ställen där lungan fungerar och inte har fallit samman. Syremolekyler har då lättare att ta sig över från lungan och in i blodet. Att ha en tillräckligt hög nivå av syre i kroppen har en rad andra funktioner som gör att hästen mår bra - precis som på människa så är syrebrist hos häst ett allvarligt tillstånd och det kan göra att prognosen för tillfrisknande efter operation blir sämre än om hästen hade varit optimalt syresatt. En för låg syrenivå under en lång operation kan också göra att hästen inte överlever narkosen utan dör.

Min klasskompis Maja Wiklund som också är med i projektet kollar enbart på hur syresättningen förändras när vi tillsätter NO under narkosen. Jag kollar på hur den ökade syresättningen påverkar andra parametrar i hästens kropp såsom laktat (mjölksyra), glukos, pH och hjärtfrekvens. Det är MYCKET data att sammanställa. För att få ordning på allt så har vi hjälp av en statistiker. Vår statistiker Mikael är oerhört smart och duktig och hjälper oss att presentera resultaten på ett forskningsmässigt korrekt sätt. Om man ska bevisa något kan man inte bara säga "kolla här, detta är sant". Man måste kunna visa en signifikant skillnad mellan behandlade och obehandlade hästar genom att analysera deras resultat genom analyser såsom t-test, korrelation, Annova-uträkningar mm mm.

Detta är vad forskning handlar om - detta är anledningen till att man som medicinskt utbildad kan bli upprörd och arg över allt hokus pokus som folk säger är bevisat, när man gjort en egen hemma-studie på 3 hästar. Om folk visste hur mycket som krävs och hur stark datan måste vara för att hålla i en statistisk objektiv analys.

Nedan en bild på hästmule i uppvak. I munnen har hästen en kloss och genom den har man en tub som går ner i luftstrupen. I tuben finns även en extra syrgasslang som ger hästen extra syre. I näsborren har hästen en så kalld snorkel, denna sitter bara i uppvaket för att försäkra oss om att hästen kan andas ordentligt genom näsan eftersom hästar kan svullna lite i luftvägarna under narkos.

När en häst ska vakna efter narkos så körs den ut i ett uppvaksrum med vadderade väggar och golv. Man sitter sedan man bredvid den och väntar tills den återfår sin sväljreflex. Detta kan ta alltifrån ca 2-25 min enligt min erfarenhet. När hästen sväljer första gången så tar man ut tuben ur luftstrupen och klossen ur hästens mun, sen flyttar man syrgasslangen in i snorkeln eftersom hästen nu kommer stänga munnen och istället enbart andas genom näsan. Ibland kan hästar vakna ganska snabbt, då gäller det att SKYNDA sig ut efter att man fått ur tuben. Man vill inte ha en vinglig häst över sig om den försöker resa sig snabbt. Att jobba med hästar i ett uppvak är ett riskfyllt jobb som kräver stor försiktighet.

Nog om det, kommer ni ihåg att jag sa att jag skulle tävla med Vovva i helgen? Jag efteranmälde mig till en Msv B:1 för nån vecka sedan, bara för att komma igång igen. Och nu vet jag - Vovva is back! Tävlingen reds på Vendelsö Ridskola som ligger precis bredvid Högdalen där jag har Vovva, så jag kunde rida fram "hemma" och skritta dit = lyx! Vovva skötte sig perfekt men vi var lite nervösa innan, hade ju inte tävlat på 4 månader! Den nygamla debuten gick dock med bravur - 2 missar men annars fint - 68,5% och en fin tredjeplacering!

Träningen för Jennie Larsson har verkligen börjat ge resultat och han känns finare nu än i våras - ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma under vinter-träningen med Jennies hjälp! Sen vill jag passa på att gratulera Jennie och fina Zircoon Spring Flower som gjorde internationell Grand-prix debut i Helsinfors i helgen. De blev placerade 4:a i küren med över 70%! För mig är Jennie och de andra duktiga ryttarna på Högdalen en stor inspirationskälla till att bli bättre!

Jennie och Zircoon i Helsinfors på prisutdelning:

Ps. Sen måste jag ge ett tips till er som skrittar hästar i skrittmaskin. På Högdalen så skrittas hästarna med gjord fast med upptäckt täcke fram (om de behöver ha täcke) för att undvika skav. Jag hade inte tänkt på att man kunde göra så, men det är super-bra! Såhär fick Vovva gå i morse när det var minus-grader. Man får dock se till att dra åt gjorden ordentligt så att inget glider bakåt. Fungerar ju även om man är ute och leder hästen och vill undvika skav.

Kram från Izabella