4 juni 2015, 22:00

Första sommardagen = premiär för beteshagen

Hej!

Idag har Loppan och Frans fått vara i beteshagen för första gången. Ren och skär lycka tyckte Loppan, som galopperade runt hela hagen i en fin och balanserad arbetsgalopp för att visa alla hag-grannarna sitt nyförvärv innan hon började beta. De andra hästarna tyckte det var superspännande och både busade och gnäggade i sina hagar, men Loppan vände bara ryggen till efter sitt lilla ärevarv och fokuserade enbart på att äta så mycket gräs som möjligt.


Innan de fick komma ut ryktade jag Loppan ordentligt och mätte Frans med mätstickan. Ett inte alltför pålitligt mått när han stod på en mjuk halmbädd, men han stod i alla fall blickstilla och bra uppställd. 108 cm fick jag det till, trodde nästan att han var större (vilket han faktiskt kanske är också). Vet inte riktigt vad jag ska göra med den informationen, det var mest på kul. :)

Jag tog lite på alla fyra benen och lyfte framhovarna en liten bit från marken, vilket inte var något problem. Förutom detta har jag inte gjort något speciellt med honom än, förutom att ha grimma på honom till och från hagen, men det räknas nästan inte eftersom att han stoppar in nosen i grimman när man kommer med den som vilken vuxen häst som helst. Frans är inte precis ett blygt föl, men inte heller för "på" utan just nu bara en ganska avslappnad kille. Det finns ju typ lika många teorier om hur man ska hantera föl som det finns människor som föder upp hästar, men min filosofi nog rätt och slätt att man får anpassa sig helt efter individen. En naturligt nyfiken, lätt och orädd hingst som Frans tänker jag inte hålla på och böka med så himla mycket med i onödan, utan bara vardagshantera på en konsekvent sätt så att han fortsätter att vara på sitt härliga vis, men inte blir t.ex en odräglig och gränslös häst.

Jag vet uppfödare som bara låter sina föl vara ifred helt och hållet tills man verkligen måste hantera det (verkning, vaccination etc.) och jag vet uppfödare som tränar sina föl utöver vardagshantering flera gånger i veckan redan från dag ett. Jag tror att det finns många vägar som leder till Rom och att man ska göra det som man själv känner sig bekväm i och tror på, eller fråga en erfaren person som man litar på om råd ifall man känner sig osäker. Jag har ju Birgitta att vända mig till i alla situationer där jag har någon fundering, vilket är superskönt eftersom att hon är både prestigelös och ödmjuk även om hon kan mer än de allra flesta jag vet om just avel och fölhantering.

ANNONS: