Fredag en vecka före jul

Det är en vecka kvar till julafton och olikt de flesta andra människor så här års så känner jag mig inte alls stressad inför det faktumet. Det kan ju möjligen hänga ihop med att jag knappt firar jul, utan mest tycker det är trams.

Istället så sitter jag på ett hotellrum i Kristianstad och tittar ut över ett vitt Skåne. Det snöar ännu och jag inser att jag snart måste bege mig ut eftersom de skall städa rummet. Kan inte direkt påstå att jag ser fram emot det, fast jag är nyfiken på den lilla staden så det skall nog bli bra.

Ni som trodde att ni skulle slippa höra fler av mina stand-ups kommer att bli besvikna. Jag har två nya framträdanden på gång. Ett i Halland och ett i Luleå. Det gäller ju att sprida ut sig lite i landet. Jag är lite rädd att mitt sörländska, snabba, taltempo kommer att ge hästfolket i norr svåra mardrömmar.

Många av er har kommenterat mitt inlägg om säkerhet, eller kanske snarare bristen på densamma. Det har varit många kloka kommentarer, och jag är stolt över er. Om alla hade varit som dem som har kommenterat så hade ridsporten varit ganska säker. Nu vet både jag och ni att så tyvärr inte är fallet.

En sak håller jag faktiskt inte med om. Jag tycker precis som några av er skriver att man skall undvika att publicera bilder på ryttare utan hjälm, speciellt i annonser och annat. Jag tror inte att företag som har ryttare utan hjälm i sin reklam riktigt har tänkt efter hela vägen ut, och jag tycker att alla skall maila företag som publicerar sådana bilder och fråga varför.

Däremot så tycker jag att Hippson gjorde rätt när man publicerade bilderna på Helena Lundbäck när hon red utan hjälm. Om man läser texten så framgår det ganska klart vilken som är Hippsons ståndpunkt i frågan och Hippson som tidning skall visa verkligheten, inte någon drömvärld som inte finns.

Vad jag tycker om Helena Lundbäcks uttalanden om sitt användande av hjälm tror jag inte att jag närmare behöver gå in på. Jag kan bara beklaga att hon är en idol för många unga ryttare och hon verkar inte ha reflekterat över vilket ansvar det innebär. Tyvärr är hon på intet sätt ensam om den totala bristen på insikt.

Här skulle faktiskt förbundet kunna göra en skillnad, om man hade velat. Man skulle lätt kunna ställa som krav att de ryttare som rider i landslaget faktiskt använder hjälm när de rider. Just därför att de är idoler för morgondagens stjärnor. Sen är det upp till ryttarna om de vill rida i landslaget, eller om de hellre vill fortsätta att rida utan hjälm.

På tal om säkerhet och media så börjar snart en ny säsong av SVT:s Ponnyakuten. Jag hoppas verkligen att de har diskuterat säkerheten inför den här säsongen, och att alla barn och vuxna anväder sig av hjälm vid hantering av hästarna. Det är ett minimikrav när det kommer till hästprogram riktat till barn och ungdomar.

Nu kommer städerskan, det är dags att bege sig ut på Kristianstads gator som en vanlig man...