Gästbloggen
1 oktober 2020, 14:00
Gästblogg: Risken för kolik ökar under hösten
OM DENNA GÄSTBLOGG
Under hösten, när många hästar kommer in från sommarbeten, ökar risken för att hästarna drabbas av kolik. Mälaren hästklinik berättar vad du som hästägare kan göra, och hur en undersökning av en häst med kolik går till. Inlägget publicerades först på deras sida på Facebook.
Hösten närmar sig med stormsteg och nu stallas många hästar in från sommarbeten. Kolikrisken ökar därför när hästarna rör sig mindre än vanligt och med de kallare temperaturerna får kanske hästarna inte i sig tillräckligt med vatten. Båda faktorerna ökar risken för förstoppningar och därför tänkte vi friska upp minnet lite om just detta och berätta vad vi gör när ni besöker oss med en kolikhäst.
Grovtarmen – näring och vätskebalansHästen är en grovtarmsjäsare, vilket betyder att mikrofloran i blindtarm och grovtarm har en stor betydelse för att bryta ner näringsämnen. Bakterierna bryter ner till exempel cellulosa till korta fettsyror som sedan tas upp genom grovtarmen. Grovtarmen spelar också stor roll för vätskebalansen. På ett dygn omsätter blindtarm och grovtarm en vätskevolym motsvarande cirka 20 procent av kroppsvikten, vilket på en 500 kg häst blir 100 liter!
Om hästen utfodras med enstaka, större portioner av kraftfoder och hö kan man se upp till 15 procent minskning av blodplasmavolymen en stund efteråt. Detta beror på att produktionen av fettsyror överstiger upptaget genom tarmväggen och vatten dras istället ut till tarmen. Den minskade plasmavolymen måste sedan kompenseras och upptaget av natrium och vatten från tarmen ökar därför, vilket i sin tur kan torka ut tarminnehållet och teoretiskt öka risken för förstoppningar. Dessa förändringar ses inte när hästen står på ett mer kontinuerligt intag av grovfoder.
Kolik = ont i magenKolik är bara ett samlingsnamn för att hästen har smärta från buken. Det säger egentligen inte något om diagnosen. När en häst kommer in till kliniken med kolik, görs först en allmänklinisk undersökning. Man bedömer allmäntillstånd, lyssnar på hjärta, lungor och bukljud. Detta är för att göra en första bedömning av kolikens allvarlighetsgrad. Viktig information fås också av djurägaren, till exempel hur länge hästen haft ont och om den behandlats med någon smärtlindring.
Därefter ges lite lugnande medicin direkt i blodet (intravenös sedering) och det görs en rektalundersökning. Med handen når man mellan 60-70 procent av hästens bukhåla, och även om man inte kan känna allt, ger denna undersökning ovärderlig information. Finns det en förstoppning, ökad mängd gas eller kanske till och med ett misstänkt felläge på tarmen? Under tiden som veterinären rektalundersöker, brukar en assistent sätta en permanentkateter i hästens halsven. Denna sys fast på plats och gör att hästen kan få mediciner och intravenöst dropp direkt i blodet utan att man behöver sticka den upprepade gånger.
Nästa moment är nässvalgsondning. Eftersom hästen har en mycket stark övre magmun, saknar den förmåga att kräkas. Vid vissa koliktillstånd fyller magsäcken på och detta kan gå så långt att magsäcken spricker om hästen inte får hjälp med tömning. En sond förs från näsan och ner i magsäcken, och man kontrollerar via hävertering om det finns onormalt mycket vätska. Vid vissa tillstånd använder man istället sonden till att ge preparat som hjälper till med förstoppningar, paraffinolja eller speciella salter kan användas till detta. Sondning är också ett bra sätt att ge hästarna extra vätska.
Ibland kompletteras ovanstående undersökningar med att man tar prov på blod eller bukvätska, men om hästen är stabil kan man välja att avvakta med mer diagnostik. Hästen får en box och kopplas vid behov upp på dropp. Droppaggregaten sitter i taket och är ”utdragbara” spiraler. Detta gör att hästen kan stå lös i boxen, lägga sig ner eller gå runt om den vill. Hästen övervakas och får vid behov smärtlindring.
Hästar som kommer in med kolik brukar inte få äta något det första dygnet, och följande morgon efter ronden upprepas de mer ingående undersökningarna. Enklare förstoppningar har ofta lösts över en natt, men ibland kan det ta flera dagar innan hästen är färdigbehandlad. Till en början ger man då bara små tussar hö utspritt över dagen, för att se att hästens tarm fungerar som den ska igen. Många djurägare vill gärna att hästen stannar för ett par dagars uppfodring, men ibland vill husse eller matte ha hem sin häst så snabbt som möjligt, och den får då med sig foderanvisningar för de första dagarna.
Enklare förstoppningskoliker är trevliga fall eftersom vi snabbt kan hjälpa till, men helst skulle vi inte vilja se dem alls… Jobba med att lura i hästarna extra vätska nu under hösten och vintern (väl uppblött betfor, mash eller liknande kan hjälpa till) så kanske vi kan träffas under trevligare former istället!
/Mälaren hästklinik
Under hösten, när många hästar kommer in från sommarbeten, ökar risken för att hästarna drabbas av kolik. Mälaren hästklinik berättar vad du som hästägare kan göra, och hur en undersökning av en häst med kolik går till. Inlägget publicerades först på deras sida på Facebook.
Hösten närmar sig med stormsteg och nu stallas många hästar in från sommarbeten. Kolikrisken ökar därför när hästarna rör sig mindre än vanligt och med de kallare temperaturerna får kanske hästarna inte i sig tillräckligt med vatten. Båda faktorerna ökar risken för förstoppningar och därför tänkte vi friska upp minnet lite om just detta och berätta vad vi gör när ni besöker oss med en kolikhäst.
Grovtarmen – näring och vätskebalansHästen är en grovtarmsjäsare, vilket betyder att mikrofloran i blindtarm och grovtarm har en stor betydelse för att bryta ner näringsämnen. Bakterierna bryter ner till exempel cellulosa till korta fettsyror som sedan tas upp genom grovtarmen. Grovtarmen spelar också stor roll för vätskebalansen. På ett dygn omsätter blindtarm och grovtarm en vätskevolym motsvarande cirka 20 procent av kroppsvikten, vilket på en 500 kg häst blir 100 liter!
Om hästen utfodras med enstaka, större portioner av kraftfoder och hö kan man se upp till 15 procent minskning av blodplasmavolymen en stund efteråt. Detta beror på att produktionen av fettsyror överstiger upptaget genom tarmväggen och vatten dras istället ut till tarmen. Den minskade plasmavolymen måste sedan kompenseras och upptaget av natrium och vatten från tarmen ökar därför, vilket i sin tur kan torka ut tarminnehållet och teoretiskt öka risken för förstoppningar. Dessa förändringar ses inte när hästen står på ett mer kontinuerligt intag av grovfoder.
Kolik = ont i magenKolik är bara ett samlingsnamn för att hästen har smärta från buken. Det säger egentligen inte något om diagnosen. När en häst kommer in till kliniken med kolik, görs först en allmänklinisk undersökning. Man bedömer allmäntillstånd, lyssnar på hjärta, lungor och bukljud. Detta är för att göra en första bedömning av kolikens allvarlighetsgrad. Viktig information fås också av djurägaren, till exempel hur länge hästen haft ont och om den behandlats med någon smärtlindring.
Därefter ges lite lugnande medicin direkt i blodet (intravenös sedering) och det görs en rektalundersökning. Med handen når man mellan 60-70 procent av hästens bukhåla, och även om man inte kan känna allt, ger denna undersökning ovärderlig information. Finns det en förstoppning, ökad mängd gas eller kanske till och med ett misstänkt felläge på tarmen? Under tiden som veterinären rektalundersöker, brukar en assistent sätta en permanentkateter i hästens halsven. Denna sys fast på plats och gör att hästen kan få mediciner och intravenöst dropp direkt i blodet utan att man behöver sticka den upprepade gånger.
Nästa moment är nässvalgsondning. Eftersom hästen har en mycket stark övre magmun, saknar den förmåga att kräkas. Vid vissa koliktillstånd fyller magsäcken på och detta kan gå så långt att magsäcken spricker om hästen inte får hjälp med tömning. En sond förs från näsan och ner i magsäcken, och man kontrollerar via hävertering om det finns onormalt mycket vätska. Vid vissa tillstånd använder man istället sonden till att ge preparat som hjälper till med förstoppningar, paraffinolja eller speciella salter kan användas till detta. Sondning är också ett bra sätt att ge hästarna extra vätska.
Ibland kompletteras ovanstående undersökningar med att man tar prov på blod eller bukvätska, men om hästen är stabil kan man välja att avvakta med mer diagnostik. Hästen får en box och kopplas vid behov upp på dropp. Droppaggregaten sitter i taket och är ”utdragbara” spiraler. Detta gör att hästen kan stå lös i boxen, lägga sig ner eller gå runt om den vill. Hästen övervakas och får vid behov smärtlindring.
Hästar som kommer in med kolik brukar inte få äta något det första dygnet, och följande morgon efter ronden upprepas de mer ingående undersökningarna. Enklare förstoppningar har ofta lösts över en natt, men ibland kan det ta flera dagar innan hästen är färdigbehandlad. Till en början ger man då bara små tussar hö utspritt över dagen, för att se att hästens tarm fungerar som den ska igen. Många djurägare vill gärna att hästen stannar för ett par dagars uppfodring, men ibland vill husse eller matte ha hem sin häst så snabbt som möjligt, och den får då med sig foderanvisningar för de första dagarna.
Enklare förstoppningskoliker är trevliga fall eftersom vi snabbt kan hjälpa till, men helst skulle vi inte vilja se dem alls… Jobba med att lura i hästarna extra vätska nu under hösten och vintern (väl uppblött betfor, mash eller liknande kan hjälpa till) så kanske vi kan träffas under trevligare former istället!
/Mälaren hästklinik
ANNONS:
ANNONS: