Gröna ängar för Rantadou!

Hade en tung dag för några dagar sedan. Min fina RANTADOU fick somna in och galopperar nu på de gröna ängarna. Det var jobbigt, jättejobbigt.

Hon var gammal och åldern tog ut sin rätt som man säger. Vi hade haft RANTADOU sedan hon föddes. Mamma och pappa var hennes uppfödare så hon föddes här i Bäcktorp för 22 år sedan. Hon såg ut som en liten åsna när hon föddes så mamma ringde Nisse på Askö och frågade honom på skoj om han hade betäckt stot med en åsnehingst!!! Nu var det såklart inte så! Hon hade fin stam och var efter Rastell-Tamburin.

RANTADOU som föl.

Jag red själv in RANTADOU, hon var då tre år och jag var 16 år. Sen red jag henne och när jag flyttade till Tyskland kom hon ner dit efter några månader. Så vi var tillsammans i Tyskland i nästan ett år också. Vi började inte tävla förens hon var sju år. I tyskland var det mest träning och jobb.

RANTADOU blev den första hästen som jag hoppade svår 150 hoppning på. Ridit in och utbildat hela vägen dit. Hon var ingen enkel häst. Hade någon sagt till mig i början att den där kommer du rida svår hoppning på, då hade jag skrattat åt det! Men vi hade båda två viljan och modet och det tog oss hela vägen dit!

Vi hoppar på Pingst-tävlingen på Strömsholm.

Den roligaste tävlingen var nog när jag hade fyllt 25 år och vi åkte på tävling i våran nya hästtransport som Björn hade köpt till oss. RANTADOU och jag tackade för den genom att vinna båda klasserna, 130 och 140! Vi pratar ofta om det Björn och jag, det var så kul!

RANTADOU blev sedan pensionär och avelssto, en tillvaro som hon trivdes toppenbra med!

Tyvärr är det så med djur att de åldras fortare än vi. Att ta beslutet att låta RANTADOU galoppera vidare till de gröna ängarna var tungt. Hon betyder så mycket för mig! Jag var med till slutet och den sista klappen var jobbig, mina tårar rann och gör även nu.

TACK FÖR ALLT FINA, FINA DOSI-du kommer alltid vara min hjärtehäst!!!