Härlig avslutning på min första tävlingssäsong!

Idag var en väldigt speciell söndag!

Cajza flyttade till sitt nya stall = medan hon gick i hagen och göttade sig så fick jag skura box, städa sadelkammare och plocka ihop alla tillhörigheter.

Transporten packades full, samtidigt som C blev avborstad för att åka på tävling.

Det var ju nämligen den detaljen! Vi skulle göra årets sista start innan det var dax att flytta.

Bilen styrdes mot Heby Ryttarförening, påvägen dit började det regna och var allt annat än charmigt!

Väl där så var det super
mysigt! Om jag inte hade varit så nervös så hade det säkert varit mycket mysigare! :)

Det var tre saker som oroade mig idag:

1. Det lilla ridhuset, hjälp vad litet det såg ut!

2. Att gå rakt in i 120 klassen och utan medhjälpare, kände stor stor lust att ringa min coach och söka stöd (tröst..).

3. Hjälp vad tittigt det var! Snögubbar, julgranar, tomtar och paket.

När jag gick banan så insåg jag ännu en sak!

Det var en trekombination som sista linje. Jag har aldrig hoppat en sån. Typiskt!

Nu fanns det bara ett läge. Skärpnings-läget!

Den supernervösa blondinen satte sig ned och tänkte, "nu ska du galoppera på och strunta i alla fyra saker du tycker är läskiga, det är såhär du lär dig!".

Sagt och gjort, efter att ha tittat på några ekipage gick jag till transporten och hämtade C.

Hon var lika glad som vanligt, men när jag lastat ut och hoppat upp på henne blev det nästan som en annan häst.

De senaste tävlingarna har hon varit pigg, men idag var hon VILD!

För en kort stund funderade jag på om hon inte ville ha mig på ryggen.. Hon hörde ett ljud utanför framridningsbanan så hon halvt skenade tvärsöver allt. Bockade som en vilde och när jag blev sur på henne så stegrade hon - lite för att hämnas tror jag..

Jag insåg att rida fram mer var helt meningslöst, hon blir bara mer och mer taggad.

Istället så började vi hoppa. Vilka språng hon gjorde! Helt fokuserad mot hindret och direkt efter så var det riktiga glädjeskutt hon delade ut.

Framhoppningen och framridningen var avdelad med hinderstöd och bommar. Gissa vem som satsade på dom efter oxern?

Man kan inte göra annat än skratta! :)

Hur gick det då på banan?

Om jag inte hade rivit det sista hindret så hade jag kommit 4:a, men det spelar ingen roll att vi kom hem utan pris!

Jag klarade av mina fyra spöken! Hoppade 120 banan utan uppvärmningsklass, i ett mindre ridhus som var utspökat och tog mig igenom 3kombinationen

Stoltare kan jag inte vara just nu!

Cajza däremot tyckte att hinder nr 2 och 5 var riktigt konstiga, sen fick jag sån bra fart från hinder 7 + 8, så svängen mot den sista diagonalen (3 kombinationen) blev riktigt dålig. Damen trodde att hon skulle hoppa hinder nr 4 igen, men jag fick ta tag i höger tygeln.

Jag bjuder på filmen här!

Nu står C i sitt nya stall och blir kompis med de andra hästarna! Jag ska försöka få fina bilder imorgon, om det inte är för mörkt.

/annelie, trött men riktigt glad över att jag har en häst som jag verkligen verkligen älskar!