Hemlig kärleksaffär

Jag hade ju (nästan) lovat en liten filmsnutt på Lilleman här i bloggen, och jag har inte levererat någon. Det har visat sig att Lilleman och hans matte vill hålla sin kärleksaffär hemlig så här i början, så jag har fått ge upp mina planer på offentlighetens ljus, för tillfället.

Fast kära, det är dom! Återigen har jag fått se mig brädad av en häst i popularitet. I veckan så satt jag i soffan och höll om Anna som låg i mitt knä då hon plötsligt utbrister: - Jag älskar... Lilleman! Jag vill åka dit nu! Faktum var att vi precis kommit hem och satt oss i soffan efter att ha varit i stallet i minst tre timmar. Jag antar att jag får vara glad för min frus kärleksaffär, eftersom det är en häst.

Jag kan också glatt meddela att Lillemans uppfostran de senaste dagarna har gett goda resultat. Han är en helt annan häst än han var för bara en vecka sedan. Han lär sig fort der Pålle aus Westfahlen. Nafsar gör han inte alls längre fast han slickar desto mer, men så länge han inte biter mig så är slickandet helt okej. Faktiskt!

Han har på några få dagar blivit hur gosig och mysig som helst och han älskar att bli klappad och ompysslad. Idag har han varit ute på sin första tur i skogen. Allt hade gått bra trots golfare, bilar och åkgräsklippare. Han hade dessutom haft en stabil tysk polare med sig ut i skogen för säkerhets skull.

Mest orolig är jag för mig själv. Igår var jag in i hästaffären och köpte ett täcke till Lilleman. Detta utan att jag ens bad om hjälp i affären! Det känns inte alls bra så här i efterhand. Inte alls faktiskt... Borde nog skärpa mig och spela lite oförstående och vilsekommen i sådana otäcka affärer.