Hopphästen

Idag har Loppan visat en glimt av att det kanske finns lite hopp i henne, mer än jag kunnat tro i alla fall. Precis som jag har tänkt hela tiden kommer det i takt med framåtbjudningen, det är när hon blir loj och oengagerad som kråkhoppen visar sig. Idag visade hon faktiskt lite elasticitet och spänst över hindrena!

Stallet ligger ganska nära någon slags militär-bas där de håller på att skjuta med jämna mellanrum, naturligtvis passade de på just när vi skulle löshoppa. Skotten ekar över sjön och rakt in i ridhuset vilket såklart inte kanske är ultimat när man har en treåring där inne ensam. Loppan var därför lite ofokuserad och något stressad över det, men så fort hon kopplade bort det och tog sig an uppgiften gick det bra. Hon var riktigt på och framåt idag, jag tror vädret och havren gör sitt :)

Smart som hon är skulle hon busa och slänga med huvudet varje gång i kurvan före första hindret vilket resulterade i att hon antingen blev snurrig eller inte såg hindret och kom fel på det gång på gång. Det är inte lätt att var 100% på topp!

Vi höjde upp oxern till 100-110 cm och hon klippte den med god marginal och ok teknik, sen tog pengen slut och hon fick rulla över bommarna på marken och jogga av sig själv lite.

Min kompis Johanna har sagt från dag 1 att Loppan egentligen är en hopphäst med väl dolda talanger, tänk om...? :)