Foto: Carlos Hernâni

Foto: Carlos Hernâni

Portugal-bloggen

Idag 08:20

Jaguar glänste i Segovia – och svensk WE fortsätter växa

Så sitter man återigen på ett flygplan efter en helg full av träningar i Stockholm och Uppsala. Det var första gången jag var på Södertörn Ryttarcenter, jättefint arrangerat av Kiki Riki. Underbart att se vilka eldsjälar det finns runtom i landet, som brinner för we och fixar och grejar för att sporten ska växa. Jätteroliga ekipage som red trevligt, gör skillnad när man har en tränare i området (Zandra Idenius) som har koll och lär ut mjuk ridning. Zandra red själv jättefint på sin nya häst och satt på läktaren hela eftermiddagen och tittade när hennes elever tränade. Det är så otroligt ödmjukt och visar vilket engagemang man har som tränare! I Portugal upplever jag att det är en helt annan konkurrens där man slåss om elever och man rider enbart för ”sin” tränare. Om man skulle åka iväg och rida för någon annan är det som om man varit otrogen. Tråkig inställning tycker jag, det är bara nyttigt att få olika verktyg i sin låda och lite andra ögon emellanåt. Jag själv rider i princip bara för Maria Eriksson, men jag har testat rida för otroligt många olika genom åren och har inget emot att träna för andra. Det är bara att det är svårt att hitta någon i Portugal med samma filosofi.

Lördag och söndag spenderades i Uppsala på stall Uggeln och Anna Jansson. Anna köpte Novelo som jag red i cirka ett år och då ägdes av Gitte Hansen. Det var jättekul att se Novelo och Anna och hur fint de har kommit ihop sig efter bara ett halvår ihop. Ska bli roligt att se hur de fortsätter utvecklas. Fick också träffa Gitte en snabbis så det var flera kända ansikten på plats i Uppsala. Jätteduktiga och ambitiösa elever, några nya ansikten och man märker att fler och fler ungdomar börjar hitta till sporten, så roligt! Uppsala ligger väldigt lämpligt till då jag har nära till min kusin Carro som jag hunnit med att träffa och att jag kunde flyga hem redan ikväll sparar mycket tid. 

Förra helgen var svårslagen, jag och Jaguar var för tredje året i rad till Segovia för internationell we-tävling. Med oss hade vi Ilona Berbeker och hennes fina Juncal. De flyttade till mig i februari och vi jobbar stenhårt för att de ska komma sig till Jerez och VM. Ilona har redan kvalat i september, men att hon flyttade lite drygt ett halvår innan VM var en riskfylld ändring så nära inpå. Men både hon och hästen har anpassat sig bra till mig och mitt system, men det sätter en del press även på mig att få ekipaget att prestera bra resultat. Hon gjorde jättefina rundor och satte 65 % i dressyren. I tekniken var det tyvärr en del missar och en domare måste ha fått någon typ av snurr i huvudet och gav 57 %, de andra två gav 63 och 63,5 %. Totalen blev 61,5 % och vi fattade ingenting. Ilona pratade med domaren efteråt som sa att hon kanske var lite väl hård, men hon hade inte sett ekipaget förut. Då fattar man, att om en domare till och med erkänner det, så är det svårt för dem att vara objektiva. Det gäller att ha lite tålamod, prestera jämna resultat och vara ute och visa upp sig, för att domarna ska våga ge de poäng man känner att man förtjänar. I speeden red hon en fin och stadig runda så vi var i det stora hela nöjda med hennes resultat. 

• Läs mer: Astrid Hedman tvåa i internationell WE: ”Han är en liten krigare”

Jaguar då, han var heeeeeeelt fantastisk. Jag tror faktiskt att jag har världens bästa häst just nu. Han var on fire i dressyren och vi red till vår nya musik med rockmusik, passade honom så bra! Superkänsla och helt rätt i energi, han dansade verkligen fram och jag njöt. Tyvärr så red jag som en kratta i bägge galoppiruetterna och vi fick taktmiss vilket var kostsamt. Han råkade även slänga till staketet med ett bakben i sista serpentinerna, han visade sitt missnöje att staketet tog i honom med att slänga in ett par extra byten. Så med tre underkända betyg lyckades vi ändå få 70 %, nivån på denna tävling var dock otroligt hög och vi kom in på en 9e plats. Vägen till en topp 3 placering kändes långt bort, men det var bara att ladda om och rida bättre. Lördagen kändes han så fin på framridningen, pigg och mjuk i kroppen. Banan var rätt utmanande tekniskt och passade oss perfekt. Känns som att Jaguar bara blir bättre och mer fokuserad ju svårare det blir. Vi satte sidepassen åt båda hållen i galopp och jag fick min första 10a någonsin! Han var otroligt fin, men vi hade definitivt saker att förbättra, så det är härligt att känna att vi inte nått vårt max ännu. Vi fick nytt personbästa på 74,5 % och kom in på en andraplats, 4 % efter världsmästaren Gilberto. Förut har jag varit 10-8 % bakom honom i tekniken, så det känns bra att knappa in procent efter procent. 

{{ AD }}

Söndagen var det dags för speed och jag låg femma totalt. Jag visste att ett par stycken framför mig hade jag god chans att slå och vi hade ingenting att förlora. Återigen var det en utmanande bana med flera längre linjer där man hade chans att rida på. Jättekul och gav bra spänning till de som satt på läktaren. Nationell tv var på plats och filmade med kommentatorer, rätt coolt att titta på i efterhand. Jaguar var så taggad och kändes återigen fin och mjuk i kroppen, trots två dagars tävlande. Inne på banan var han så med mig, helt lagom i energi och jag tror det var vår bästa speed någonsin. Jag hade kul och allt bara flöt på, ett litet skrämselmoment vid grinden då han nästan välte ena stödet med rumpan när vi red igenom. Hade det ramlat hade jag behövt hoppa av och ställa upp det och då hade alla chanser att placera sig varit borta. Nu gungade det tillbaka i position och vi kunde rida i mål på snabbaste tiden hitills. Det var 4 ryttare efter mig så det var bara att hålla tummarna. Den enda som slog mig var Gilberto och när han red hade himlen öppnat sig totalt, det var en väldigt imponerande runda han gjorde och välförtjänt vinst. Men jag var otroligt glad och stolt efter att ha lyckats ta en andraplats av 24 ryttare från 7 olika nationer. Extra roligt var att min mamma var med och hennes stöd är så mycket värt. Även vår Jaguar grupp på WhatsApp var fylld med hejarop och kärlek. Så underbar känsla! Resan hem gick lätt och nästa tävling blir Cascais i slutet av juni. Innan dess ska vi hinna träna för Maria och trimma piruetter. 

Puss och kram på er,
Astrid

Youtube länk till sändningen från speeden. Jag och Jaguar rider runt 1.12:

ANNONS: