Jaha, då var det nya tag!

Envisast vinner, skam den som ger sig och alla klyschiga sägningar hit och dit.

Det är ett nedrans oflyt jag råkat ut för just nu, blir helt matt! Men det är bara att ta nya tag!

Igår kväll var jag redo att ge upp, berättade för Per att jag struntar i Falsterbo, ingen idé att ens försöka ta sig dit.

Han blev lite sur, och jag förstår honom! En motgång ska inte sätta stopp för något som man velat göra i ett år.

Vi ser det för vad det var, en dålig träning. Inte älta, inte gräva ner mig utan upp och nya tag!

Min tränare peppade mig igår, och det kändes skönt att få höra en ryttare som rider 10 hästar om dagen berätta om sina misslyckade träningar. Inte ens dom lyckas varje gång, hur ska då jag kunna göra det som faktiskt bara haft min häst i ett år?

Enligt min tränare så har vi båda utvecklats i en grym takt, hon hoppar bättre nu och jag har en känsla för rytm och avstånd.

Det är bara viktigt att jag litar på mig själv, att jag litar på ögat och låter det leda oss fram till hindret.

För Cajza hoppar, det gör hon, om hon får signalerna till att jag vill att hon gör det.

Och snart äter vi tårta, både för att jag ramlade av och för att Cajza bott hos oss i ett år :)

Bästa bästa kompis!! 

Tänk så mycket glädje och tårar en häst kan ge, utan att den säkert inte ens anar det själv..

Hon står där ute i stallet och äter sin mat så glatt, medan jag överanalyserar och kritiserar min insats.

Idag ska jag försöka njuta av att det är hon och jag, inte lägga så mycket press på att allt måste vara perfekt.

Innan det är dax för stallet har jag ett ganska fullt schema på jobbet, ska iväg på ett lunchmöte som kan bli riktigt roligt faktiskt. Senare ska jag åka ut till Cajza, det blir markarbete idag.

Hon kändes riktigt fin på marken igår, så det går nog superbra.

..sen var det doktorns råd om att ta det lite lugnare...

- "Jag ska bara.."

/annelie