Just because it's simple, doesn't mean it's easy

Vi har precis kommit hem från en inspirerande kvällsföreläsning, där Craig Stevens föreläste om Ehrengranats ridlära. Ehrengranat var, bland annat, stallchef på Flyinge i början av 1800-talet. Det känns ju lite märkligt att en man från Seattle, Washington, kommer till Flyinge för att föreläsa om vår historia och en ridlära som fallit i glömska, men sådan är verkligheten..

Det han berättade under de här timmarna går inte riktigt att göra rättvisa i ett blogginlägg, men han berättade om en filosofi och ridkonst som vi, enligt honom, borde återupptäcka, försöka förstå, och vara stolta över.

Det handlar om ett samspel mellan häst och ryttare på en högre nivå, där vi kan kommunicera med vår häst på samma enkla sätt som hästar kommunicerar med varandra. Ridning är enkelt, men det betyder inte att det är lätt. Om att bli ett med hästen, få den att vilja göra det vi ber den om.

Att utan tvång arbeta med hästen, i stället för mot den.

Hästen kan redan - det är vi som måste lära oss. För att uppnå detta, bör vi läsa, rida, och reflektera över vad vi gör. Han beskrev det på samma sätt som choklad - hur inlevelserikt och målande vi än beskriver smaken, så är det inte förrän vi får en chokladbit i munnen som vi förstår vad som beskrevs. På samma sätt är det med ridning, för att förstå en känsla måste den upplevas.

Han beskriver denna ridning som en konstform, där vi måste våga prova oss fram och göra det med hjärta och själ. När vi väl hamnar rätt är det något stort, och det kommer att märkas och synas.

And THEN you'll know what chocolate tastes like!

"Horse and man, with the greatest union in will, are seen to keep the most accurate internal relationship, which can not be described, it must be felt, its measure, its distribution and tact, discretion and delicacy and the conception of harmony can be realized."

Ehrengranat