Live från världscupen i Kaposvár

Charlotte toppade Grand Prixen med Robban.

Ja, som alla ni som läste mitt förra inlägg vet så skulle jag ju köra Charlotte Haid Bondergaard ner till Ungern i början av denna vecka. And so I did. Efter en låååång lång resa som vi till och med, tro det eller ej, fick uppleva snö under så kom vi fram till Kaposvár i Ungern.
   
Jag kan säga er att man lär sig att uppskatta vad man har hemma när man kommer ner till länder som Ungern, och vägarna är så dåliga på vissa ställen att man inte kan köra fortare än 30 km/h, de kör dessutom samma bilar som vi hade för 20 år sedan hemma i Sverige... Nej usch vilket nergånget land.
   
Patrik berättade för mig att under de 20 åren som Ungern stod under sovjetisk ockupation sög Sovjet ur Ungern på allt som fanns av värde och lämnade sedan landet bankrutt. Aja, förhoppningsvis rättar det till sig med tiden. Jag har hört att Budapest skall vara en fantastisk stad! Jag har dock bara varit på flygplatsen så jag vet inte.
  
Jaja, nog om det. Framgångarna för oss i det svenska stallet har varit många eller jag borde nog säga "swassi"-stallet som Lyndal (Patriks fru) rättade mig när jag skrev svenska stallet på Instagram. Hon tävlar ju för Australien. Men jag räknar henne nästan som svensk. Lyndal är helt fantastisk att ha i stallet! Hon sprider så mycket positiv energi och goa skratt runt sig. Inte konstigt att det går så bra för Patrik! Bakom varje framgångsrik man....står en...Lyndal tydligen.
  
Inte nog med att Patrik vann CDI-W Grand Prix här igår – och att Mads kom trea, Lyndal kom fyra och Charlotte kom femma med Triviant – så vann även Charlotte CDI-3 Grand Prixen med Robban och kom två i Intermediaire I med Don Scudo som även var tvåa i S:t Georges i förrgår. Fantastiskt bra jobbat svensk…nej oj jag menade Swassi-gänget! Hatten av för er allihop!
  
Jag själv trodde ju att jag bara skulle köra lastbil hit och sedan kunna flyga min väg. Men icke då! Med fem hästar i bilen skulle jag tydligen vara hästskötare när vi kom fram. Så då gällde det att hänga med och lära sig fort hur Charlotte och Rasmus vill ha sina saker och sina hästar. Allt skall ju vara Pico Bello tror jag det var Charlotte sa. Högst oklart… Men vad hon menade var i alla fall "top notch", alltså perfekt... Vilket faktiskt är supersvårt att veta exakt hur det ska vara. Alla vill ju ha det olika. Men jag lär mig dag för dag.
  
Igår putsade jag hur som helst en väldans massa sadlar, kandar och träns. Mockade alla boxar minst fyra gånger. Gick promenad med Triviant, dokumenterade alla prisutdelningar, sydde nummerlappar på schabrak, knoppade av Don Scudo (tror ni jag var rädd att jag skulle klipp i håret eller?!?), jag bytte också täcken massa gånger samt har agerat hästhållare vid lindning av ben m.m. osv osv. Men man får ju en hel del bra idéer hur man vill göra med sina egna grejer hemma iaf.
  
Charlotte var för övrigt lite extra glad och kär i Robban efter att han var så duktig inne på banan. Så hon ville ge honom en godis! Jag som visste vilka godisar vi hade sa: "Ge honom inte en röd ge honom en grön". Såååååå hon gav honom en röd, säkert bara för att de röda är formade som hjärtan... Men ja, ni kanske kan gissa själva vad som händer om man ger en häst rött godis?
  
Väl framme utanför arenan med rosetten på och allt får hästskötaren Daniel springa i ökad tvåbens-trav till stallet och hämta handduk och socker. Jag menar, ser ju inte så najs ut med en massa rött runt munnen på hästen... Är det någon mer som råkat ut för samma sak? VARNING för rött godis.
  
Håll tummarna för oss här idag! Ikväll efter att alla åtta hästarna i stallet har avklarat sina starter så rullar vi hemåt. First stop Vienna!
  
Hörs snart igen!
  
Kram!
Daniel Bjärving, Kaposvár, Ungern.
Dressyrsatsningen @ Instagram
Dressyrsatsningen@gmail.com
  

Duktig Don Scudo.
  

Avknoppning pågår.
  

Patrik in action.

Charlottes och "Robbans" ärevarv: