15 december 2014, 09:30
Lucka 15
Nynäshamn, Sverige:
"Våren 2001 klev det in en tjej i stallets entré, en liten tjej som inte mätte många centimeter över C-ponny gränsen, klädd i på tok för stora ridbyxor, nyinköpta plaststövlar och ett par militärgröna handskar. En liten tjej som egentligen var extremt rädd och som inte hade någon aning om vad hon egentligen gett sig in på. Men hon var åtminstonde där, äntligen!
Första ridlektionen reds på den lilla shettisen Donna, lagom storlek. Det var skumpigt, läskigt och jag var evigt tacksam över att ha någon som ledde mig, för hur skulle man kunna styra och samtidigt hålla sig kvar när det skumpar så att middagen nästan kommer upp? Året som följde reds nästintill varenda lektion på Donna eller Rasmus, som även han var en shettis. Blev jag uppsatt på någon annan kom det tårar i stora mängder. B-ponnierna var för stora och jag skulle minsann aldrig rida något så stort, det var ju som att skicka sig själv mot en säker död.
En säker död väntade mig även den dagen då ingen av mina vänner orkade leda mig längre, det var dags att klara sig själv. Jag skulle styra, bromsa, skumpa och hålla mig kvar, samtidigt. Även då kom det tårar men eftersom allternativet var att inte rida alls bet jag ihop och lyckades alltså under timmen som följde både styra, bromsa, skumpa och hålla mig kvar.
Snart har det gått 14 år sedan den där lilla flickan klev in genom stalldörren utan någon aning om att hon under dessa år skulle hinna med att trilla av hundrafemtioelva gånger från busiga unghästar, utan en aning om att hon en dag ska stå i startfållan och känna adrenalinet pumpa inför sin första fälttävlan, utan en aning om hur ont det kan göra när ens bästa vän måste vandra vidare till de gröna ängarna, utan aning om att hon 10 år senare skulle lasta ur sin första egna häst på den gropiga stallplanen. Inte heller visste hon hur mycket kärlek, gemenskap och vänskap hon skulle hitta innanför stallets lite slitna väggar. Samma flicka som idag inte har en aning om vad hon hade varit utan hästarna."
Hanna Larsson, hon sprang in i en annan, lika liten tjej på ridskolan, och tur var väl det. Hanna är den sortens vän som skickar 2 kg hembakta kakor på posten när hon anser att man behöver det. En enastående bra sort.
ANNONS:
ANNONS: