18 december 2014, 05:30
Lucka 18
Ulstrupfeld, Tyskland:
"På min fyraårsdag fick jag b-ponnyn Grållan i födelsedagspresent. Eftersom jag kommer från Gotland var hon självklart ett russ. Mamma och pappa hade dessutom lyckats bygga ett stall på gården, utan att jag märkt någonting - ni kan tänka er överraskningen när jag fick min present - en ponny och två boxar! I den andra boxen fick pappas fölsto flytta in, som tidigare hade bott hos farfar.
Hästar har alltid funnits i min familj. Pappa är uppvuxen på ett travhäststuteri och mamma red russ och halvblodshästar under hela sin uppväxt, så det var ganska självklart att ungen skulle ha en egen ponny.
Jag kommer fortfarande ihåg när jag galopperade själv på Grållan första gången, jag var fem elller sex år. Vi hade en väg bakom gården, med gräs i mitten, där jag brukade rida fram och tillbaka. En dag bestämde jag mig för att det var dags, så då gjorde vi det. Sedan fick hon galoppera tio vändor till eftersom det var så roligt... Jag var dock tvungen att rida henne med uppkäk, annars stannade hon och åt gräs, så där plötsligt så att jag ramlade av. Tur att man hade en pappa som hade jobbat med travare.
Med Grållan gjorde jag allt - mitt första ridläger, första hopptävling och terränghoppning när jag var sex år, och min fälttävlansdebut som åttaåring. Vi red hubertusjakter, tävlade i monté (jag kom tvåa!), lekte cowboy och indian, och så red vi till havet och badade. Oftast red jag tillsammans med min kusin, på hennes russ Stampe. Vi gick i samma klass och brukade bestämma att vi skulle leka efter skolan. Då tog man sitt russ, red halva vägen var genom skogen och möttes på mitten, för att sedan rida hem och leka. Ponnyn fick sova över sedan, precis som vi, och sedan red man hem efter skolan dagen därpå.
Några dressyrtävlingar red jag också, fastän Grållan aldrig tog ett enda steg på tygeln. Någonsin. Jag tror inte att det ens hade gått med den korta halsen. Men det gjorde ingenting, för hon var världens snällaste och bästa kompis."
Malin Petersen, chefen själv! Hon har ridit i landslaget sedan 2009 och har ridit samtliga mästerskap sedan dess. Bakom varje framgångsrik ryttare (nåja, nästan) döljer sig en liten ponny som lär sitt barn att envishet och beslutsamhet är A och O om man vill komma någonvart. Från gårdsplan till exempel.
ANNONS:
ANNONS: