Matiné för alla barn (och för Havrepappa)

Lördag eftermiddag bjuder ju alltid på matinéföreställning här i Globen. Några av er kanske har följt den på TV. För er som inte har gjort det så kommer här ett kort sammandrag med lite bilder från den.

Jag tycker alltid att Ryttar-agilityn är ett underhållande inslag i programmet. Det här året var inget undantag med många roliga inslag. Här kommer först några bilder från den. Charlotte Haid Bondegaard red inte dressyren i morse, men här kom hon till start med sin hund Gipsy.

Peder Fredricson tävlade med sin oerhört omanliga hund Barbro. Det gick väl sådär om vi skall vara helt ärliga. Den som totalt dominerade tävlingen var Kristian von Krusenstierna med Ludde. Jag tror knappt han använde en tredjedel av den tid som tvåan behövde för att ta sig runt banan. Kan kanske vara en ny karriär om nu Biggles och han inte kommer överrens?

Malin Baryard-Johnsson och Lukas var inte helt överrens vid tunnel-hindret, men annars gick det väl hyfsat. Roligast idag var annars Minna Telde med sin Wendy. Förmodligen visste hon redan innan att hon aldrig i helvete skulle få in Wendy i tunneln, så hon tog helt enkelt det hindret helt på egen hand.

Linda Heed löste problemet med tunneln på sitt eget lilla sätt. Kan man inte få hunden genom hela tunneln så får man helt enkelt modifiera hindret för att passa utövaren.

Efter agilityn så återvände min nyfunna vän Jean-Marc Imbert (ni vet han med drakhästen). In på arenan kom en häst åkandes i en radiostyrd bil.

Jag vet att jag kommer få äta upp det här... men jag måste ju ändå vara ärlig. Jag har hatar frihetsdressyr. Jag har hävdat att det inte hör hemma som shownummer på galor. Helt enkelt, det är tråkigt. Jag får ta tillbaka allt det där. Lorenzo är fantastisk, och när frihetsdressyr är som när Lorenzo gör det, så är jag helt med på noterna.