Nedräkning

125 dagar kvar till skolavslutningen.

Mycket märkligt. Jag kände i veckan att jag kommit in i någon sorts VFU-rytm, flackar mellan praktik och skola och Betty och hem och tiden går snabbare än någonsin, snabbare vad jag hinner blogga, till och med snabbare än bensinmätaren tickar neråt på min stackars kallstartande Volvo i -22 grader. Då är det snabbt.

När jag hade en släng av avslutningsångest i höstas (bra framförhållning) kom det många kloka ord från er! Bland annat att livet är en finfin blandning av strukturerad planering och bananskal. Bananskal är svåra att förutse så jag sneglar på planeringsdelen nu för att styra in livet på rätt spår när det väl är dags. Jag har både plan A, B och C för nästa kapitel i livet och det skiljer ungefär 100 mil mellan topp-tre-alternativen. För tillfället. Det är ett tag kvar. Och jag som tycker att det är svårt att välja strumpor på morgonen... Ni kanske har fler förslag? Jag tror att ni känner mig ganska bra vid det här laget. Hippologbloggen@gmail.com, tveka inte att höra av er.

Innan dess händer det dock många roliga saker. Om 88 dagar åker vi till Scandinavium! Vi hade ett litet planeringsmöte redan i tisdags, från klassen är det samma trupp från förra året som åker, Sofhie, Emelie och jag.

Och om ynka 18 dagar lyfter ett plan från Arlanda som tar två nyfikna hippologer till Finland för forskningskonferens på Ypäjä, deras motsvarighet till Strömsholm. Nyby-Torshälla blir alltså av med båda sina praktikanter 11-14 februari då jag och Lina flyr landet. Jättespännande ska det bli, än vet vi inte riktigt vad som väntar men det får vi klarhet i snart.

Bilen har begåvats med en elplats nu för att kunna härda ut resten av istiden här i västmanland, och jag gör allt jag kan för att få ut maximalt av de 125 dagarna som är kvar. Sedan börjar ju det STORA äventyret.