Nervositet på gott och ont

De flesta som rider har nog blivit nervösa någon gång. Att bli nervös i samband med tävling är ett vanligt exempel men man behöver givetvis inte vara tävlingsryttare för att bli nervös när man rider. Det kan handla om att man ska rida en ny häst, hoppa en viss höjd, rida förbi ett ställe där man blivit avkastad tidigare, galoppera o.s.v. Ridning är en tuff sport och det finns gott om tillfällen där nervositet kan smyga sig på!

I mitt förra inlägg skrev jag att det finns olika typer av stress. Kortvarig stress inför en särskild prestation eller uppgift, så som nervositet, är inte skadligt utan är faktiskt tänkt att hjälpa kroppen att prestera på topp. Med andra ord borde det bara vara bra att bli nervös på till exempel en tävling. Men många känner nog igen sig när jag skriver att nervositeten ibland kan ta överhand och snarare försämra prestationen än förbättra den. Hur tänkte kroppen där?

Vissa ryttare blir aldrig nervösa i tävlingssammanhang, vissa blir det på en lagom nivå och vissa blir VÄLDIGT nervösa. Jag håller mig för det mesta ganska lugn men känner lite fladder i magen precis innan jag ska in på banan, det känns som en lagom nervositet som hjälper mig att skärpa till mig. Men ibland går min nervositet helt överstyr! Då kan jag glömma bort att andas ordentligt under min ritt (vilket resulterar i att jag blir väldigt yr, och trött långt tidigare än vad jag annars skulle ha blivit...) och jag kan även få svårt med sitsen och följsamheten, för att musklerna är så spända. Framförallt kan jag få känslan av att helt och hållet vilja försvinna när jag står och väntar på att bli insläppt på banan och det hela känns snarare olustigt än roligt... Så ska det ju verkligen inte vara! Det känns som att jag inte kan hjälpa det, som om att nervositeten bara skenar iväg av sig själv. Men jag kan ju faktiskt göra något åt det. Det gäller bara att vara lite förberedd sedan innan och veta vad man ska ta till när nervositeten håller på att gå överstyr.

En fantastisk bra grund att lägga är att träna mentalt. När jag var yngre tränade jag mentalt så gott som dagligen. Jag föreställde mig perfekta tävlingsritter i mina tankar, mycket detaljerade med alla intryck, hade peppande ord nedskrivna lite här och var och lärde känna min nervositet så att jag visste hur jag skulle tygla den och använda den till det positiva den faktiskt från början är tänkt som.  Nu har jag slarvat i flera år, trots att jag vet hur fantastiskt bra det är att träna mentalt har jag inte gjort det på länge och det tycker jag märks när jag tävlar. Så ett mål för mig i vinter är definitivt att komma igång med den mentala träningen igen och förhoppningsvis få nytta av det på vårens tävlingar. Jag gillar ju att göra förändringar med små steg i taget så jag ska fundera ut ett rimligt månadsmål för december månad som kan få mig tillbaka in i vanan att träna mentalt. Tills jag har kommit på vad jag ska börja med vill jag dela med mig av några tips mot överdriven nervositet som man kan göra på tävlingsplatsen, även om man inte har tränat mentalt innan:

• Ät banan på morgonen eller när du kommer fram till tävlingsplatsen, banan innehåller nämligen animosyran tryptofan som i kroppen omvandlas till seretonin: vilket på ett helt naturligt sätt hjälper oss att bli lugna och slappna av.
  

• Skritta fram hästen för hand så att dina egna muskler blir varma och avslappnade.
  

• Se framridningen för vad den är: en uppvärmning. Ni är där för att ni ska bli uppvärmda inför tävlingen, inte för att jämföra er med andra eller för att utföra rörelser/hoppa höjder ni aldrig gjort innan.
  

• När du står och väntar på att bli insläppt på tävlingsbanan, gå igenom din kropp från topp till tå. Börja med att spänna ansiktsmusklerna, sedan slappna av i dem. Spänn sedan axlarna, slappna av i dem. Och så vidare hela vägen ned till fötterna. När man gör det här upptäcker man ofta spänningar, t.ex. att man har suttit och dragit upp axlarna.
  

• När du står där och väntar kan du också fokusera på din andning. Känn att du andas långa, ordentliga andetag och försök att ta med dig dem in på banan.

Blir ni nervösa på tävling eller inför ridning i andra sammanhang? Känns det bra eller dåligt? Hur gör ni om nervositeten går överstyr och bara känns jobbig?